Juldiscot på skrivbordet är ett av de senaste tillskotten i det extremkitschiga kontoret. Var och en av figurerna utför sin egen lilla dans. Liksom det mesta annat i rummet är discot en reservationslös hyllning till precis alla former av julpynt.
- Om man får lite tråkigt kan man dra igång discot, säger Alexandra Lind, biblioteksassistent vid Luleå tekniska universitet
Tillsammans med kollegan Viktoria Thiger gör hon pyntandet till en sport.
- Jag tappade intresset för att ha julpyntet hemma och funderade på vad vi skulle göra med alla grejer. Då bestämde vi oss för att ta det till jobbet, säger Alexandra Lind.
Många gåvor
Tre år har gått sedan de första jullådorna packades upp på kontoret. Sedan dess har samlingen vuxit, mycket tack vare generösa kolleger. Här finns gammalt, nytt, egentillverkat, vackert, glittrigt, lysande, galet, gulligt, fint och fult.
- Vill ni ha lite mossa?
Frågan kommer från en arbetskamrat som tittar in med några påsar. Och visst finns det plats för mossa. Precis som det finns plats för allt annat. Ju mer, desto bättre.
- Ju mer man pyntar desto mer befriande är det när julen är över, säger Alexandra Lind.
Alla får plats
Nyckeln till framgång är nolltolerans mot diskriminering av tomtar. Kontoret är en fristad där alla tänkbara varianter får plats.
- Det finns inga fula tomtar. Man lär sig uppskatta dem. Man kan inte tänka sig att ha dem hemma men vill inte bli av med dem, säger Alexandra Lind.
Båda föredrar egentligen sparsmakad och stilren inredning. De skulle aldrig drömma om att ha det så här hemma. Kontoret har blivit en ventil för besinningslöst pyntande.
Besökare blir överväldigade, men duon själv är lite blasé.
- Vi börjar vänja oss och tycker att vi har för lite. När vi packar upp lådorna tänker vi: oj, vad lite det är! Men det kommer folk med lådor och påsar. Så det fylls på hela tiden.
När pyntet åker fram släcker Alexandra Lind och Viktoria Thiger takbelysningen för att under några veckor arbeta i skenet av ljusslingor och ljusstakar.
- Enda nackdelen är att vi blir lite pömsiga på eftermiddagarna. Det blir mörkt och vi har ju bara mysbelysningen, säger Alexandra Lind.
Bland arbetskamraterna är pyntet en uppskattad attraktion. I konceptet ingår en glöggbjudning till vilken samtliga får en inbjudan på vers.
Julfixarduon har å sin sida vant sig vid att julklappar, alltid med anonym avsändare, smygs in på kontoret. Första året hängde Alexandra Lind och Viktoria Thiger två strumpor utanför kontoret. På en lapp stod: "Tack på förhand!". Gåvorna lät inte vänta på sig.
- Förra året jobbade jag sent en kväll och gick sist härifrån. Morgonen efter kom jag klockan sju och någon hade hunnit vara här och lägga saker i strumporna.
De funderar redan på hur de ska kunna överträffa sig själva nästa år.
- Jag drömmer om något som står utanför kontoret och är ungefär en meter högt, säger Alexandra Lind.
Jakten på en trädgårdstomte har därmed börjat.