Sedan årsskiftet 2013 har möjligheterna att göra avdrag för läxhjälp ökat. Nu står det i reglerna att läxhjälp är avdragsgillt, förut gällde det barnpassning där läxläsning ingick. I praktiken innebär det att det är fritt fram för företagen att använda riktiga lärare. Även läxcoachning för gymnasieelever är nu tillåtet att dra av. Skatteverket genomför en kartläggning av branschen under året.
– Vi analyserar hur branschen ser ut för att den är ny, säger Cajsa Toresten, verksamhetsutvecklare med ansvar för rot- och rutkontroll på Skatteverket.
I Norrbotten har ett antal företag läxcoacher på timbasis, främst i Luleå. Kanske beror det på närheten till universitetet, det är ofta högskolestudenter som coachar eleverna. För den förälder som vill ha extra läxhjälp till sitt barn utöver skolan finns det flera alternativ, företag som Maid hemservice och Kunskapsugglan erbjuder läxcoachning till elever i Luleå. Nätverket Ett Luleå för alla anordnar läxhjälpskvällar en gång i veckan, där frivilliga hjälper de elever som vill ha stöd. Röda korset erbjuder läxhjälp på Hertsöskolan, även det med hjälp av frivilliga. Rädda barnen har gett läxhjälp i Sverige sedan 90-talet, och enligt dem själva har verksamheten tredubblats sedan 2007.
Socialdemokraterna vill slopa avdraget som de menar ökar kunskapsgapet mellan eleverna. Stefan Löfven vill istället öronmärka 116 miljoner till kommunal läxhjälp. Även lärarfacken har riktat kritik mot avdraget.
Ingrid Pihl som är vice ordförande för Lärarnas Riksförbund i Norrbotten, tycker inte att privata läxhjälpsföretag borde behövas:
– Det här är något som borde lösas inom ramen för skolan, får vi mer lärartid så behövs inte läxhjälp på samma sätt. Läxor ska förstärka, eleverna ska inte behöva ha en egen kursplan på fritiden som föräldrar eller privata företag ska bistå dem med.
Lärarförbundets lokala ordförande i Luleå, Karin Samuelsson håller med:
– Det segregerar familjer som inte är högutbildade. Vi tycker att det är skolans uppdrag att se till att eleverna klarar sina läxor.