Tomas Jönsson skaffade Rozz för lite mer än fem år sedan, han befann sig i ett läge av livet då han inte mådde så bra.
– På den tiden tyckte jag om att flugfiska, men mentalt var jag alltid kvar i jobbet, berättar han.
Rozz som är en blandras mellan hovawart och flatcoated retriver är en stadig bit på 50 kilo. Han är otroligt glad och kanske är det just därför som han trots sin storlek inte upplevs som skrämmande.
– Jag ville ha en stor robust hund som inte går sönder, jag ville ha en hund som jag kunde jobba med.
En bok om varguppfostran
Kombinationen av de två raserna passade också särskilt bra då Tomas Jönsson alltid fascinerats av spår- och sökhundar. Tidigt introducerade han Rozz i kurragömmalekar, men han uppfostrade honom också så som vargtiken uppfostrar sina valpar. Allt enligt en bok han läst om varguppfostran.
– Jag gjorde kontaktövningar som var ganska äckliga. Bland annat stoppade jag en skinkbit i munnen så långt ner i halsen att jag nästan kräktes, samtidigt som jag lät Rozz slicka mig på struphuvudet matade jag sakta ut skinkbiten så att han kunde äta upp den.
Men det var inte allt Tomas Jönsson gjorde, efter leken låtsades han rengöra Rozz på samma sätt som vargtiken slickar sin valpar, sedan när han somnat sov han bredvid honom.
– Ja, det kan verka lite kokobello men jag gjorde det för att ge närhet och få hans tillit.
Och visst gav det resultat, Tomas Jönsson säger att Rozz i dag gör allt han ber honom om utan att ifrågasätta då han litar på sin husse till 100 procent.
– Han är aldrig rädd för någonting och går varhelst jag ber honom, jag tror han skulle gå genom en stålmur för mig. Han och jag är en enhet, som ett band och jag är lika förtjust i honom som han är i mig.
Spår på svår nivå
Rozz har även ett mycket gott luktsinne som Tomas Jönsson inte var sen att träna. Redan i tidig ålder fick han började med att söka enkla spår, därefter har de tagit det nivå för nivå för att nu slutligen göra sökspår på extremnivå.
– När han var nio månader gjorde han kanske 100–150 gånger så svåra prov som svåraste elitproven i Sverige.
Tomas Jönsson är framförallt intresserad av människospårning då han menar att Rozz till skillnad från polisens hundar kan följa ett visst spår, polishunden säger han, söker på alla.
– Vi hjälpte bland annat till att söka rätt på en försvunnen personer genom att Rozz fick lukta på ett örngott. Tyvärr var det försent, personen var reda död. Vi får inte hjälpa polisen särskilt ofta trots att jag sagt att vi kan göra det ideellt men jag skulle väldigt gärna vilja. Om vi en gång får rädda ett liv så skulle all vår träning betala sig.
Att träna spår i skog och mark menar han är mental avkoppling för hans del, han måste vara närvarande och kan inte vara kvar på jobbet i tankarna. Rozz har hjälpt honom att må bättre.
– Dessutom är det roligt och jag får motion.