Videon är inte längre tillgänglig
Laimi Lindgren är 46 år, rom och svensk medborgare. Hon är också en tydlig röst som gärna gör sig hörd i frågor som rör integrering av romer.
– Jag stöttar brobyggarna i projektet i Luleå. De gör ett bra arbete för att motverka fördomar, nu är det arbetet raserat, säger hon. Hennes svärdotter Regina Lindberg är en av dessa brobyggare.
– Det blir svårt att jobba vidare, sånt här brobyggande tar tid, säger Regina Lindberg.
Att registret som omfattar över fyratusen romer och uppdagades i Skåne även har spridning i hela Sverige är Laimi Lindgren säker på.
– Ja självklart finns det även här i Norrbotten även om man kanske inte kommer att erkänna det. Det är hemskt, det är som att vi alla romer blir stämplade att vara kriminella. Jag blir ledsen och arg när jag tänker på hur det här sårar och kränker oss, ja skadar oss.
Laimi Lindgren är särskilt bekymrad om de unga romerna som är framtiden.
– Hur ska de känna, risken finns att de kommer att tycka att det inte är någon idé att smälta in i samhället, säger Lindgren som befarar att medborgarna kommer att färgas av nyheten om registreringen. Att man tar avstånd från romer i samhället på grund av det.
Hon tror att det kommer att ta tid innan förtroendet kan återställas och allt gott integrationsarbete blir fruktbart igen. Och hon utkräver åtgärder:
–Det här får inte blåsa över, det här måste upp på regeringsnivå. Det är en kränkning som bör ge både skadestånd och ursäkter. Och jag utgår ifrån att DO, Diskrimineringsombudsmannen, kopplas in. Vi skriver 2013 i Sverige, man blir chockad, säger Laimi Lindgren.
Bottennivå
–Det här visar att det inte finns någon skamtröskel för hur man får behandla romer. Detta bekräftar den brist på tillit som romer känner inför kontakten med polis. Det säger Katarina Parfa Koskinen, projektledare i Luleå kommun inom regeringens projekt Romsk inkludering.
Hon skräder inte orden, lågvattenmärke för Sverige är ett:
– Man tror inte det är sant. Hade det handlat om Ungern, men det här är Sverige, folkhemmet.
Regeringens projekt som sattes i sjön 2012 och omfattar fem piloter, bland annat Luleå kommun, syftar till att lyfta den romska gruppen och få in dem i samhället. I Luleå finns fyra romer anställda i projektet, hela samhället är inbegripet utom en del:
– Man kan ju verkligen undra varför inte polisen inkluderats, säger Katarina Parfa Koskinen.
Hon berättar att hon under sitt arbete i projektet ofta får höra om den bristande tilliten till polismyndigheten. Hur romer när de behöver hjälp upplever att de som brottsoffer själva blir misstänkliggjorda. Nu får de rätt i sina känslor konstaterar Parfa -Koskinen.
Nekar till kännedom
Länspolismästaren Håkan Karlsson säger till Norrbottens-Kuriren att han fick kännedom om registret först under måndagen.
– Jag har gått runt i polishuset i Luleå och frågat om någon använt sig av detta register. Det svar jag fått är ett genomgående nej. Jag har inte hunnit prata med alla, men det verkar inte vara någon som känner till registrets existens.
Registret uppges omfatta romer från hela riket. Känner du till om det finns norrbottningar registrerade?
– Jag har för dåliga grundkunskaper för att kunna ge ett heltäckande svar, men jag har inte fått någon information att det här skulle beröra någon norrbottning, förklarar Håkan Karlsson.
Vad är din åsikt om registreringen av romer?
– Jag tycker att det är viktigt att det blir en debatt kring frågan. Polisen får inte lagra information på ett olagligt sätt.