Rivalerna har slutit fred

Vi träffas på ett kafé i Luleå, bara timmar efter att det andra och avslutande mötet mellan de två grupperingarna har avslutats. Det första mötet hölls för två veckor sedan, på initiativ av de inblandade själva.
- Vi ville väldigt gärna ha ett möte och bad polisen om hjälp med att organisera detta. Så de avsatte tid, lokal och resurser för oss. Vid det första mötet var vi fyra personer. Två poliser och två personer från de båda grupperingarna. Poliserna lät oss prata fritt och de var med för att övervaka, som en ordförande, berättar mannen som vill vara anonym.
Han för allas talan, oavsett grupptillhörighet, förklarar han. Nu handlar det inte längre om "vi" och "dom". Nu är det bara "vi".
- Redan efter skottlossningen på Statoil kände vi att vi hade tappat kontrollen över det hela. Det var dags att sluta, men ingen ville så klart lägga ned först. Efter knivhugget utanför Korsika för några veckor sedan kom vi fram till att vi måste ha en dialog mellan oss. Mycket hade hänt som var baserat på falska rykten "han sa si" och "han sa så". Vi behövde verkligen en rak dialog med varandra.
Att komma fram till den insikten tog tid. Det som började med svartsjuka skulle gå via ett gigantiskt krogbråk, en offentlig skottlossning och så knivöverfallet innan man kände att det var dags att sätta stopp.
- Allting började med att två killar var med samma tjej. Någon blev svartsjuk och det utbröt ett litet gräl, ett litet slagsmål. Det ledde till samtal och hot sedan eskalerade det till Cleobråket. Det bråket ledde i sin tur till skottlossningen och skottlossningen ledde till knivhugget. Till slut blev det så att vissa av de som var med inte ens visste vad som hade hänt i början.
Han berättar att bråket fick så stora proportioner att det började gå ut över människor som inte hade med det att göra.
- Vi bestämde oss för att lägga ned. Folk blev rädda för att gå ut - både sådana som var inblandade och de som inte var det, folk fick inte komma in på krogen trots att de inte hade med det här att göra och vi kände att invandrare fick dåligt rykte. Det gick ut över oskyldiga och orsakade diskriminering.
Under det år och fyra månader som fejden har pågått har det florerat rykten om både den ena och den andra bakomliggande orsaken. Mannen, som agerar talesperson, tillbakavisar att det skulle grunda sig i någon etnisk orsak, affärer eller något av allt det andra som sagts.
- Massmedia säger att vi är två gäng, men helt ärligt så är vi inga gäng. Vi är bara några kompisar som har råkat i bråk. Ett gäng måste ha en struktur och lagar. Det här handlade bara om en tjej från början. Sedan blev det hämnd, säger han.
Hur känns stämningen mellan er nu efter mötena?
- Jättebra. Det är bara det att ett förtroende måste byggas upp och det kan inte göras över en dag eller två efter dessa händelser. Vi tror faktist på denna fred utan tvivel från båda sidor. Det blir inga mer våldsamheter, alla är seriösa och vi har skakat hand med varandra och kommer att visa respekt gentemot varandra nu. Alla vet vad de har gjort och det som har hänt tidigare får polisen ta hand om. Nu gäller det att blicka framåt.