– Jag förstår skattebetalarna som ser det här och tänker att jaha nu får vi täcka ihop allt, 3–5 miljoner beroende av om alla får ut sina innestående löner från lönegarantin. Sedan startar de om på nytt med så här kort varsel, säger han.
Den statliga lönegarantin är ett skydd för de anställda. Det privata näringslivet ger arbetstillfällen och skatteintäkter, men det är inte ett argument för att nyttja lönegarantin som en slags företagsförsäkring, enligt Lahti.
– Företaget ska skötas seriöst med investeringar i en takt som man vet inte kommer leda till konkurs, säger han.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) försvarar lagstiftningen, där företrädare som fortsätter driva företag på obestånd kan stämmas av fordringsägare och Skatteverket. Tajmingen kan se planerad ut, men av förklarliga skäl, anser han.
– Ett företag på obestånd ska gå i konkurs. Oftast landar det precis vid en löneutbetalning eller när skatterna ska in för det är då en stor summa ska betalas ut.
Men även han förstår att det kan sticka i ögonen på folk.
– Jag kan ha förståelse för det. Att ägargruppen då inte hade pengar att stoppa in, men nu har man pengar att köpa tillbaka det. Men det är viktigt att vi har en konkurslagstiftning som möjliggör att människor kan ta del av lönegarantin och inte hamnar på bar backe för att företaget där man jobbar försvinner, säger Karlsson.