- Arbetet går just nu ut på att få dem som använder anläggningarna att börja tänka efter hur man kan spara energi. Bli mera medvetna, säger klimatrådgivaren Theresa Palo på Norrbottens energikontor Nenet, som driver EU-projektet.
- Det blir den första delen av det här projektet som ska pågå till och med 2014. Vi gör helt tvärtom här som börjar i den änden, i stället för att först titta på styrsystem och sådana saker. Det får komma sedan, säger Palo.
Pilotområden
Hon berättar att projektet omfattar tio så kallade piloter, områden av olika slag. Andra pilotområden kan exempelvis handla om bostadsrättsföreningar. Både Norrbotten och Västerbotten är med i EU-projektet som dessutom finansieras av respektive länsstyrelse samt landstingen och Region Västerbotten.
- Stallverksamhet är en pilot där vi i dagsläget har tre stall med. Men vi ser gärna att flera anmäler sig till projektet, säger hon. I dagsläget är Övertorneå ridklubb, Råneå och Hertsö ridklubbar med.
Stora slantar
Det finns stora slantar att spara bara genom att stänga stalldörrar, släcka lysen, med mera.
- En port som står öppen en timme om dagen under den kalla årstiden kan släppa ut motsvarande cirka 70.000 kilowattimmar per år, berättar Palo.
Hur gör man då för att få stallfolket mer medvetet?
- Exempelvis så kan man i ett stall sätta upp en skärm som beskriver energianvändningen, där man ser när man går över normalvärdet för energiåtgången. Man börjar fundera på vad som drar ström. Det är ett bra sätt att visualisera, säger Theresa Palo som berättar att en sådan skärm ska inrättas i ett av de medverkande stallen.
- Vi har som mål att kunna spara 15 procent el bara genom sådana här enkla åtgärder, säger Palo optimistiskt.
De medverkande ridklubbarna är entusiastiska över att medverka .
- Väldigt bra! Vi startar nu arbetet med att informera och diskutera energifrågan i stallet, säger Ove Danielsson, ordförande i Luleå ridklubb. Alla åtgärder som kan spara pengar, som i sin tur kan användas till något trevligt i klubben, är värdefulla.
Applåderar projektet
Luleå kommun applåderar också projektet och dess mål. Hans Pettersson, driftområdeschef inom fritidsförvaltningen, berättar att en anläggning som Hertsö ridhus varje år har elkostnader för 330.000 kronor. Till det kommer kostnader för fjärrvärmen, tillsammans hamnar man på totalt 500.000 kronor.
- Visst finns det pengar att spara. När det sedan gäller att inrätta teknik som styr, så kan det bli något vi tittar på framöver.
Hans Pettersson nämner Råneå ridhus som redan nu har budgeterat för att byta ströbädden i ridhuset. En kostnad på en halv miljon kronor.
- Här har man fått vattna på grund av dammandet från bädden, vilket lett till att avfuktningssystemet fått gå på högvarv, säger han.
Han är säker på att både ett smartare tänk och inrättandet av smart utrustning som till exempel automatisk släckning av ljus betalar sig i längden, och ser fram emot projektets resultat.