Ökade kostnader för snöröjningen är en av flera anledningar till att stadsbyggnadsnämnden missade budgeten med 67 miljoner förra året.
Årsredovisningen för 2023 är klar och kommer att behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 8 april. Luleå kommun redovisar ett positivt resultat på 119 miljoner kronor. Det är en försämring med 319 miljoner kronor jämfört med 2022, då det blev ett plus på 438 miljoner kronor.
Kommunen klarar två av fyra långsiktiga finansiella mål; en balanserad budget utan skattehöjning och tvåprocentsmålet, vilket innebär ett resultat på minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag. 119 miljoner kronor motsvarar 2,1 procent.
En tredjedel av det positiva resultatet på 119 miljoner beror på reavinster från försäljningar och resten beror framförallt på att skatteintäkter och statsbidrag blev högre än budgeterat.
Flera av nämnderna har haft högre kostnader än budgeterat. Totalt har nämndernas nettokostnader blivit 106 miljoner kronor högre än budgeterat.
Störst avvikelse mot budget har stadsbyggnadsnämnden med 67 miljoner kronor, beroende på högre kostnader för snöröjning, enskilda vägar, belysning och transportverksamhet samt högre kostnader för järnvägsinfrastruktur och konsulter.
Kommunstaben avviker från budget med 20 miljoner kronor, främst beroende på externa tjänster, konsultkostnader och ökat nyttjande av friskvårdsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden avviker med 16 miljoner, främst på grund av ökade kostnader för moduler och en fuktskada på Hertsöskolan.
Kollektivtrafiken avviker från budget med sex miljoner kronor och miljö- och byggnadsnämnden med åtta miljoner kronor, eftersom färre sökt bygglov vilket påverkar intäkterna negativt.
Arbetsmarknadsförvaltningen gör ett överskott på sju miljoner kronor jämfört med budget. Det beror på fler vakanta tjänster, färre ungdomar i feriejobb och överskott på projektmedel.
Barn- och utbildningsnämndens avvikelse från budget var 16 miljoner kronor förra året. Det berodde bland annat på kostnader för moduler vid grundskolor.
Hela kommunkoncernen, där även de kommunala bolagen ingår, redovisar ett positivt resultat på 300 miljoner kronor för 2023. Det är 290 miljoner kronor sämre än 2022, då resultatet blev 590 miljoner kronor.
De senaste årens goda resultat har gjort att Luleå kommun inte behövt låna till investeringar. Under 2023 tog kommunen upp nya lån på 250 miljoner kronor för att delfinansiera investeringar.
Investeringsnivån låg på 913 miljoner kronor, vilket motsvarar 16,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det innebär att kommunen inte klarade målet att nettoinvesteringarna inte ska överstiga tio procent.
Kommunen klarade inte heller målet att soliditeten ska vara oförändrad, då soliditeten sjönk från 70 till 67 procent 2023.
Den höga inflationen drabbar kommunen på flera sätt, dels ökar kostnaderna generellt och styrräntan har höjts, vilket innebär kraftigt ökade kostnader då lån ska tecknas om eller nya lån tas upp. Kommunens snittränta de senaste tolv månaderna har ökat från 1,1 procent till 1,8 procent 2023. Räntekostnaden har ökat från 35,2 till 59,2 miljoner kronor 2023.
Östra länken är ett av flera investeringsprojekt som kostar stora pengar.
Kommunens olika bolag har ökat upplåningen med 385 miljoner kronor under 2023 och gjort investeringar för 938 miljoner kronor, vilket är 528 miljoner kronor mer än 2022.
Kommunens lån på 950 miljoner kronor innebär en låneskuld på 11 972 kronor per invånare. Hela kommunkoncernen; kommunen, Luleå kommunföretag AB och Lulebo har en total låneskuld på 3610 miljoner kronor.
Kommunfullmäktige har gått i borgen för projekt Malmporten med 2,6 miljarder kronor till och med 2028 samt med 1,5 miljarder kronor för projekt Framtidens hamn till och med 2030.