Lagändringen för undervisning på minoritetsspråk innebär att elever inte måste ha språket levande hemma, det räcker att de tillhör någon av de nationella minoriteterna för att ha rätt till undervisning på romani chib, samiska, finska, meänkieli eller jiddisch. Den innebär också att det finns specifika kursplaner för språken om hur undervisningen ska gå till.
Jonas Edström chef över modersmålsundervisningen i Luleå kommun berättar att han ser en större tillströmning och intresse för att läsa minoritetsspråken.
– För meänkieli har vi utökat från en halvtidstjänst till en heltidstjänst och i finska har vi just nu åtta lärare, säger Jonas Edström.
För att göra föräldrar uppmärksamma på de utökade undervisningsmöjligheterna har kommunen annonserat och skickat ut information till alla föräldrar vars barn börjar årskurs ett. Till höstterminen hade ett 30-tal ansökningar gällande meänkieliundervisning kommit in, jämfört med 7 elever i hela kommunen under vårterminen, då den nya lagen inte gällde.
– Och så sprider ju våra lärare informationen, i alla sammanhang vi får chansen försöker vi lyfta det här.
För första gången ges nu också undervisning i romani chib. När tre finsktalande förskoleavdelning öppnar till årsskiftet kommer det frigöra resurser för flerspråkscentrum.
– Det gör att jag kommer kunna få loss mer tid från de finsklärare som finns och kanske inte behöver anställa någon ytterligare, säger Jonas Edström.
I Pajala kommun har man trots lagstiftningen inte sett någon ökning i antalet elever som läser finska och meänkieli.
– Vi har alltid tillåtit de som har intresse av att läsa finska och meänkieli att läsa, så för oss blev det ingen skillnad i och med lagstiftningen, säger kultur- och utbildningschef Ingegerd Mäki.