Torsdagens befolkningsstatistik visar att barnafödandet fortsätter att minska i Sverige. Samtliga län redovisar minskande födelsetal. Enligt Statistiska centralbyrån handlar det om det lägsta noteringen sedan 1968.
Luleå utgör inget undantag. Födelsetalet för 2023 stannade vid 655, vilket är den lägsta noteringen under 2000-talet.
Under 2023 avled 794 luleåbor, vilket i sin tur är den högsta noteringen under de senaste 25 åren. Det är bakgrunden till Luleås negativa födelsenetto på -139 invånare.
Glenn Sandström är född och uppvuxen i Boden. I dag arbetar han som docent i historisk demografi vid Umeå universitet.
Han pekar på att samma trend sker på global nivå - både i Europa och i Asien och Sydostasien.
– Vi ser i Sverige ett skifte mot tidigare generationer, där en större grupp verkar skjuta upp sitt barnafödande. Det handlar främst om kvinnor som är födda på 1980- och 1990-talet. Vi ser ingen skillnad mellan inkomstgrupper. Bilden är likadan bland hög- och låginkomsttagare. Det har funnits perioder av försämrad fertilitet i samband med lågkonjunkturer, men då har siffrorna alltid kommit i kapp när tiderna förbättrats, förklarar Glenn Sandström.
Hur pass säker kan du vara på att det inte sker den här gången också?
– Vi hade en nedgång under 1990-talet som var nästan så här stor, men det är som är annorlunda nu är att det här sker under en period av exceptionell god reallöneutveckling och bra arbetsmarknad. Något liknande har vi inte sett sedan efterkrigstiden, säger Glenn Sandström.
Forskarna vid Umeå universitet har nyligen fått medel till att undersöka orsakerna till minskningen.
– Det beror säkerligen på ett flertal faktorer att kvinnor födda på 1980- och 1990-talet väljer att inte skaffa sig barn. Vi ser att parbildningen är lika utbredd som tidigare, men att bland de barnlösa kvinnorna finns det kanske en större pessimism om framtiden. Det kan handla om oro över klimatet eller osäkerhetsfaktorer i omvärlden som gör att de hellre väljer barnlöshet, understryker Glenn Sandström.
På lång sikt kan det låga barnafödandet innebära en krympande befolkning, vilket bland annat drabbat Japan under de senaste tio åren. Det kan också medföra att skattebasen minskar, vilket gör det svårare att finansiera välfärdssystemet.