Jobb och utbildning blir stora valfrågor.
– Jag ger Reinfeldt bottenbetyg, säger Håkan Jönsson, Sunderbyn.
Han har inte haft ett fast jobb senaste 13 åren och på så vis levt med flera regeringars jobblösningar. Det sista fasta jobbet, tillsvidareanställning, var på Inexa, som gick i konkurs. Där var han intern kvalitetsrevisor sista åren. Han har varit arbetslös med a-kasseersättning, utbildat sig till ekonomiadministratör och jobbat i kulturförvaltningen i Luleå innan anställningar drogs in där. Men framför allt så hamnade han 2008 i jobb- och utvecklingsgarantin och slutsteget där, Fas 3.
Håkan Jönsson berättar att han kontaktat hundratals arbetsgivare och inom Fas 3 jobbat ett par år som skolvärld vid Kråkbergsskolan i Sunderbyn. Luleå kommun fick en subvention, han var gratis arbetskraft men när arbetet skulle omvandlas till nystartsjobb och kosta kommunen 4.000 kronor per månad tog det stopp. Håkan Jönsson är besviken på kommunen.
Nu är han tillbaka i Fas 3, som nu heter sysselsättningsfas.
– Jag söker jobb med femtio procents tjänst och lever på aktivitetsstöd på 255 kronor per dag, brutto. Utöver det har jag sjukbidrag. Det går precis runt, jag bor i villa och är gift och tryggheten är att min fru har fast anställning. Jag har tre barn men de är utflugna.
Arbetsförmedlingen har gjort vad den kunnat för honom, anser han. Arg är han däremot på systemet som han är del av, det utgör en återvändsgränd. Det behövs insatser som snabbare får ut folk i arbete. Förr fanns beredskapsjobb och det fungerade. Han hänvisar också till rapporteringen i massmedia om att företag gjort stora vinster på Fas 3 via handledarstöd på 5.000 kronor per månad. Samtidigt som arbetstagaren får mycket låg ersättning.
– Jag vill vända på det. Arbetstagaren ska ha avtalsenlig lön men jag ser inget fel i att arbetsgivare får en viss subvention för att anställa en arbetslös, exempelvis rabatt på arbetsgivaravgiften.
Linnea Classon har flera årtionden framför sig på arbetsmarknaden. Hon har jobbat bland annat i livsmedelsbutik men började en utbildning inom hälsovägledning vid universitetet i Luleå.
– Jag är intresserad av hälsa. Och behovet av sådana här jobb ökar beroende på att ohälsan ökar.
Om en månad går hon ut. Jobb kan möjligen finnas vid vårdcentraler och hälsoföretag.
– Förhoppningsvis får jag jobb men jag kommer nog att starta eget, troligen till hösten. Jag tror jag har bättre chans då att komma ut på arbetsmarknaden.
Anna Segerstedt, 32, har jobbat inom förskolan via Plusjobb.
– Jag var där som resurs och hade full lön.
Hon har också haft praktik i utlandet vid ett upplevelseföretag i Skottland.
Nu utbildar hon sig som lärare och är klar 2016.
– Jag känner inte av någon jättebrist på lärare, det görs större klasser och dras in på lärare. Skolan behöver mer resurser, inte materiellt utan i form av närhet till fler vuxna. Klasserna behöver bli mindre, ingen tjänar på stora klasser och inga lärare, säger Anna Segerstedt.