Det omdiskuterade vägsaltet är till för att hålla trafikerade gator isfria. Det finns två sorters medel som används för att bekämpa halkan på Kallaxvägen. Det rena saltet används mestadels på hösten under perioden för svarthalka. Därefter används oftast sand utspätt med tio procent salt.
– Vi saltar inte för att det är roligt utan för att det är den samhällsekonomiskt bästa lösningen på en väg med mycket trafik, säger Mikael Lindholm, enhetschef för Trafikverkets vägunderhåll.
Hade temperaturen under vintrarna varit stabil med sträng kyla hade det räckt med att sanda vägarna. Men i takt med klimatförändringarna smälter isen på vägbanorna allt oftare. Dessutom regnar det allt oftare istället för att snöa. När vattnet sedan fryser på vägbanan blir det ishalka. Det är i dessa perioder med blida som Trafikverket använder sig av rent salt för att för att fräta bort isen. Det rena saltet fäster bättre på isen jämfört med sand som kräver flera minusgrader för att fästa. Annars kan en passerande lastbil blåsa bort sanden.
– Skulle man inte salta så skulle man sanda desto mer och då har man lika mycket salt i alla fall. Man väljer metod efter hur vädret är.
Trafikverket tillbakavisar att sanden skulle innehålla mer salt än tidigare, vilket Sirges sameby misstänker.
– Det har varit samma regler sedan 80-talet säkert. Man måste ha en viss mängd salt för att få effekt. Det är maximalt tio procent, säger Mikael Lindholm.
Men de varmare vintrarna gör att vägarna saltas allt oftare.
– Klimatat går ju mot att vid flera tillfällen vara nära nollgradigt. Vilket gör att behovet blir större såklart på grund av det.
Ett allt vanligare problem är att saltsugna renar dras till trafiken. Men att slopa saltet vid svarthalkor är ett för farligt alternativ, menar Trafikverket.
– Då skulle man behöva vidta kraftiga åtgärder hastighetsmässigt. Och det är svårt, säger Mikael Lindholm.