Klubbvikens strand på Sandön i Luleås skärgård brukar sjuda av liv sommartid. Förra året var här knökfullt. Nu är stranden tom så när som på en man som rastar sin hund. Några båtar är förtöjda i gästhamnen och ett par kajaker ligger orörda. Klädkoden är snarare skaljacka och långbyxor än t-shirt och badshorts.
– Det behövs lite sol. Min kompis berättade att hennes barn var ettriga som bin för att de är inne hela tiden. När vi käkade middag i går var det bara 12 grader, säger Jean-Paul Pozzi som lagt till i hamnen tillsammans med sin familj. Han berättar att de tillbringat en natt i båten vid Klubbviken. Båten är ny sedan ett par veckor tillbaka.
– Det är vår flytande sommarstuga. Det finns värme ombord så vi behöver inte anpassa oss. Men det är en avsevärd skillnad mot i fjol. Jag tycker synd om alla turistföretagare. De har säkert budgeterat som för förra året. Säkerligen får färre ungdomar jobb i år också. Det dåliga vädret drabbar på många sätt.
Roger Nilsson har länge arbetat på Klubbvikens Havsbad. Han berättar att det varit märkbart lugnare i år jämfört med föregående sommar. Han säger att det brukar komma mycket besökare under somrarna, men hittills har det inte riktigt tagit fart.
– Det har varit lite segt, vi är ju väldigt väderberoende. Det är några tappra stamgäster som dyker upp även fast det är kallt, det är främst båtfolk. Förra sommaren hade vi nästan lite för mycket folk. Då fick vi nästan ha ordningsvakt på piren för att folk skulle vilja åka hem med sista båten.
Det är inte många som stiger av vid Klubbviken när skärgårdsbåtarna lägger till. De som gör det är rejält påpälsade för att stå emot de kyliga vindarna. Annika Rönnqvist från Södertälje stiger i land. Hon har bestämt sig för att åka ut till Klubbviken över dagen. Hon har packat ned badkläder och handduk och förberett sig för en härlig dag på stranden. Men det blir inte mycket av det.
– Jag kom hit för att sola. Men solen lyser med sin frånvaro. Det har inte varit någon sommar i år, inte ens söderut. Vad ska jag göra nu? Jag får väl gå till restaurangen.
Hon berättar att hon besökt Klubbviken flera gånger tidigare. Hon minns tydligt hur det var förra året.
– Då var det långa köer ner till båten så man knappt kom med. Det var som en tropisk semester i åtta veckor fast i Sverige. Men i dag lär jag inte få användning av den här handduken.