Regionen bygger om staten slirar
Norrbotniabanan AB, som ägs av krafter i Övre Norrland, kan komma att bygga kustjärnvägen mellan Luleå och Umeå. - Men staten är vårt första alternativ, säger vd Gusten Granström.
Foto: Roland S Lundström
Foto: Roland S Lundström
Norrbotniabanan AB har begränsade möjligheter att driva fram ett bygge. Bolaget har krävt att en statlig förhandlingsman tillsätts, förslagsvis Hans Rode, med erfarenhet av utredningar kring infrastruktur. Regeringen har enligt Gusten Granström inte accepterat detta.Upplägget i finansieringen och bygget av Botniabanan löstes genom att ett bolag, Botniabanan AB, bildades i regionen och lånade pengar av Riksgälden, staten. Efterhand har Botniabanan AB överlämnat ansvaret för järnvägssträckor på Banverket. Botniabanan AB hyr ut järnvägen till Banverket i 40 år och därefter är den betald och i Banverkets ägo.Ett liknande upplägg kan bli fallet med nästa järnväg.Norrbotniabanan AB bildades av landstinget i Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en rad kommuner som berörs av banan. Bolaget har ställt upp på medfinansiering så att järnvägsutredningar för olika sträckor, samt järnvägsplan, kan slutföras. Medfinansieringen villkorar att staten kommer till skott med banan. Norrbotniabanan AB skulle kunna hantera bygget och upphandlingar.- Fast då pratar vi om ett helt annat utseende på bolaget än vad vi har i dag, säger Gusten Granström.Valet
Till bilden hör att det är riksdagsval i höst. Alliansen och röd-gröna partierna har olika uppfattningar om hur finansiering kan ske, om banan byggs. Norrbotniabanan AB håller därför öppet för flera alternativ:1) Staten finansierar järnvägen.- Det är vårt första alternativ, säger Gusten Granström.2) Norrbotniabanan AB lånar pengarna av Riksgälden, staten.3) Norrbotniabanan AB lånar med bolagets ägare som garant och i sin tur borgar staten. När järnvägen är byggd övertas den eller hyrs av staten/Banverket.Ett dilemma med att ta pengar direkt från staten är att dess utgiftstak kan överskridas.Gusten Granström utgår ifrån att EU-medel samt pengar från regionerna, exempelvis till resecentrum, kan läggas in i finansieringen
Den som vill förstärka sina fördomar mot norrlänningar kan läsa debattinlägg om Norrbotniabanan i samhällstidningen Neo."Norrlänningarna vältrar sig i stockholmarnas pengar. I stället för att visa passande tacksamhet bråkar de med oss så fort tillfälle bjuds och driver fram regeringar och politik som skadar Stockholm - detta trots att vi försörjer dem"
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!