Valdeltagandet har gått upp och ner under årens lopp. Från 1973 till 1982 låg valdeltagandet på över 90 procent i de fyra riksdagsvalen. Toppåret var 1976 då 91,8 procent av alla röstberättigade i landet röstade.
Sedan har valdeltagandet sjunkit sakta och år 2002 var det bara 80,1 procent som röstade i riksdagsvalet. Valet 2006 hade siffran stigit till 81,99 procent och 2010 till 84,63 procent.
– Rent generellt kan man säga att val som 1998 eller 2002, då regeringsfrågan är rätt avgjord redan på förhand är demobiliserande för valdeltagandet. Då är det inte konstigt att det dippar, säger Simon Matti, universitetslektor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga enheten vid Luleå tekniska universitet.
Han är övertygad om att valdeltagandet inte kommer att sjunka i år, utan snarare ökat något. Det med anledning av det aktuella politiska läget. I år är det regeringsfrågan som är den stora frågan, inte sakfrågorna.
– Då mobiliserar det. Det blir helt enkelt mer intressant och mer spännande att gå och rösta. Fler människor känner att deras röst verkligen spelar någon roll, säger Simon Matti.
Hur stort valdeltagandet blir är givetvis svårt att säga.
– Det rör sig väl uppåt på marginalen skulle jag gissa, men exakt var det hamnar är svårt att säga. Det kommer definitivt inte gå ner, påpekar han.
Han tror inte heller att det är helt omöjligt att vi i framtiden kommer att få lika högt valdeltagande som under rekordåren, med över 90 procent.
– Men det finns alltid en grupp människor som inte går och röstar. De verkliga "hardcore-soffliggarna" är svåra att nå att nå. De har vissa kännetecken som inte går att komma ifrån, inte bara det att de inte känner någon hög motivation att gå och rösta, säger Simon Matti.
Norrbotten följer övriga riket då det gäller valdeltagandet. Vid förra riksdagsvalet låg valdeltagandet i länet på 84,91 procent, strax över riksgenomsnittet. I samtliga 14 kommuner ökade antalet röstande jämfört med valet 2006.
I Piteå och Luleå var valdeltagandet högst med 88,49 procent respektive 87,15 procent. Lägst var det i Haparanda med 71,04 procent.
– I gränskommuner är valdeltagandet oftast lägre. Det gäller Haparanda, men även Strömstad, påpekar Simon Matti.
I Haparanda bor många finländare som inte röstar i de svenska valen. Varför finns det olika förklaringar till. Simon Matti har en förklaring.
– Den politiska diskussionen i bekantskapskretsen eller på arbetsplatsen försvinner lite grann eftersom det är många som inte har något intresse av den, säger han.