Johanna Söderasp är vattenvårdsdirektör och enhetschef vid Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt som tillhör Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vattenmyndigheterna har ett huvudsansvar för implementeringen av EU:s vattendirektiv i Sverige och håller ihop vattenförvaltningsarbetet.
– Vi ställer miljökrav men gör också avvägningar mellan olika intressen. Det är inte rimligt att kräva alltför drastiska åtgärder för att nå god status i en älv som är väldigt viktig för elförsörjningen och där det redan finns en stor påverkan på miljön. Då kan vi göra undantag från miljökraven.
Som en följd av EU:s vattendirektiv ska miljötillstånden för samtliga vattenkraftsproducenter i svenska älvar omprövas, så att de uppfyller moderna miljövillkor. Vattenmyndigheten tar fram miljövillkoren, men i slutändan är det mark- och miljödomstolen som tar besluten i de nya miljötillstånden.
Luleälven räknas som en av Sveriges viktigaste älvar när det gäller elkraftsförsörjningen och kommer med största sannolikhet undantas från kraven i EU:s vattendirektiv. Förutom några mindre flöden där Bodens energi verkar ska, enligt den tidsplan som regeringen har beslutat, miljlötillståndet i Luleälven inte prövas förrän 2032. Regeringen har dessutom beslutat att skjuta upp prövningarna i ett år och två månader.
– Det är därför för tidigt att säga vilka miljömål man ska ha i Luleälven, men det vi har fått till oss av regeringen är att vi ska värna om de stora så kallade klass-1-kraftverken, så det kommer bli svårare för oss att föreslå omfattande åtgärder där.
Hur stor sannolikhet är det att ni kommer föreslå att Vattenfall måste släppa vatten i torrfåran i Letsi?
– Det vågar jag inte svara på. Utgångspunkten är att det ska ske miljöanpassningar men vilka anpassningar det ska bli måste bestämmas i prövningarna.
Och laxarna, har de någon chans att kunna börja vandra igen i Luleälven?
– Det pågår många forskningsprojekt om hur man kan förbättra förutsättningarna i biflödena runt storskalig vattenkraft. Vi har en fiskeutredningsgrupp hos oss på länsstyrelsen och även vid SLU pågår mycket intressant forskning. När vi får mer kunskap om den ekologiska nyttan, så kan den kunskapen vara en viktig del av prövningen.
Hur mycket frihet har man att välja bort att göra miljöanpassningar med tanke på EU:s vattendirektiv?
– När det gäller kraftigt modifierade vatten har medlemsstaterna ganska stort utrymme att bestämma eftersom det handlar om samhällsekonomiska intressen och avvägningar. Men EU-kommissionen har inte varit jättenöjd med pausen som Sverige har tagit från prövningarna och vi har ögonen på oss, så nu tycker jag det är dags att vi vågar börja med prövningarna igen.
Har du hunnit vara med om någon ny prövning?
– Vi hann knappt börja innan regeringen beslutade om pausen. Vi har en pågående normöversyn av Rickleån i Västerbotten, men bolaget som verkar där vill också invänta vad pausen som regeringen har beslutat om resulterar i.
Kan det bli så att mindre privata kraftverk måste rivas?
– Vi ställer inte krav på utrivning, däremot är det många som frivilligt önskar det då miljöanpassningar kan vara kostsamma, trots stöd via vattenkraftens miljöfond. Det blir ju olika förutsättningar för storskalig och småskalig vattenkraft, absolut, och av dem som inte har samma samhällsnytta ska vi kräva mer omfattande miljöanpassningar vilket kan påverka lönsamheten.