Gruvnäringen, turistnäringen, kommunalråden, regionråd och även vanliga tågresenärer trycker på för att regeringen ska satsa pengar på Malmbanan. Det har vi berättat i Kurirens artikelserie de senaste dagarna.
I februari i år gick ett 60-tal aktörer, alltifrån organisationer inom besöksnäringen till tågoperatörer och industrier, som alla drabbas negativt av situationen på Malmbanan och Ofotenbanan, ihop och gjorde en gemensam skrivelse till svenska och norska regeringarna med uppmaningen att ta ett helhetsgrepp, agera kraftfullt tillsammans och samordna underhåll och investeringar länderna emellan.
Region Norrbotten var en av de som stod bakom skrivelsen.
– Malmbanan är en livsnerv för väldigt många och det är angeläget att den fungerar, säger regionrådet Anders Öberg (S).
Enligt en rapport som släpptes i fredags kommer de investeringar i industrin som pågår i Norrbotten just nu öka svensk BNP med två till tre procent, men om inte satsningen på Malmbanan görs kommer den ökningen att utebli varnar han.
– Regeringen måste komma med ett förslag om Malmbanans möjlighet att fungera. Det vi kräver är dubbelspår hela vägen mellan Luleå och Narvik. Och vi behöver även Norrbotniabanan.
Kuriren har fått kommentarer av infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) via mejl:
– Situationen på Malmbanan är allvarlig och urspårningarna i december och februari har fått stora konsekvenser för svenskt näringsliv. Därför beslutade regeringen i mars i år att ge Trafikverket i uppdrag att prioritera objekten i den nationella infrastrukturplanen som avser Malmbanan, så att dessa kan färdigställas så tidigt som möjligt.
– Trafikverket har samtidigt fått i uppdrag att utreda och lämna förslag till olika finansieringslösningar för dubbelspår på sträckan Luleå-Boden. Trafikverket har även påbörjat arbetet med järnvägsplaner för sträckan, vilket i sig kan snabba på processen med två till tre år.
– Regeringen och jag ser ett stort behov av förstärkningar av vägnätet och järnvägsinfrastrukturen. Det handlar inte minst strategiska investeringar, som exempelvis objekten i den nationella planen som avser Malmbanan.
På frågorna om han anser att det är en acceptabel lösning att flytta över persontrafik till landsväg samt om regeringen känner något ansvar för följderna för svensk ekonomi om gruvbolagen behöver dra ner på sin verksamhet till följd av brister på Malmbanan lämnar han inga direkta svar.