Reform får godkänt

Gymnasiet reformeras ? men varsamt.
Kursbetygen ersätts med ämnesbetyg och lärlingsutbildning införs enligt ett förslag som i vår föreläggs riksdagen.
Rektor Carina Abrahamsson, Hackspetten, bedömer förändringarna så hanterbara att skolan får arbetsro. Hon saknar dock den breda ingången till gymnasiet från ursprungsförslaget.

LULEÅ2004-03-18 06:30
<br>Carina Abrahamsson är rektor på gymnasieskolan i Luleå, på enheten Hackspetten. Hennes domäner omfattar estetiska programmet och hantverks-frisörprogrammet.<br>I det ursprungliga förslaget fanns åtta ?ingångar? till gymnasiet i stället för dagens 17 olika program.<br> ? Det var spännande, väldigt likt det som finns i arbetslivet, bedömer Carina Abrahamsson den idé som skrotades.<br>Modellen gick ut på att eleverna gick in brett i gymnasiet. Senare under gymnasietiden kunde eleverna bestämma inriktning.<br>Ett bra förslag<br>Carina Abrahamsson tycker att det är bra att det aktuella förslaget inte medför en jättestor omvälvning inom gymnasieskolan.<br> ? Det blir inte så stora förändringar som jag trodde det skulle bli. Besviken? Nja, jag är litet tudelad där. Det känns bra att få jobba med det som redan finns och förbättra detta. Men samtidigt var jag förberedd på de nya stora åtta ingångarna.<br>En del menar att de omfattande reformerna kommer för tätt i skolan?<br> ? Det här är hanterbart och det är bra att vi får arbetsro. <br>Lugnare för eleverna<br>Reformen innebär mindre förändringsarbete än väntat.<br> ? Men vi har ändå nog mycket vi behöver förändra till det bättre med kvalitets- och utvecklingsarbete som redan pågår.<br>Eleverna får en lugnare tillvaro eftersom ämnesbetyg ersätter de nuvarande kursbetygen, tror Carina Abrahamsson.<br> ? I stället för alla dessa småkurser med betyg på varje kurs får eleverna möjlighet att förbättra sig inom ämnet.<br>Ingen risk för B-lag<br>Finns risk att de som går lärlingsutbildningen blir ett slags B-lag?<br> ? Nej, jag tror att de kommer att känna sig utvalda. De får vara ute på arbetsplatserna mera. De som nu går yrkesprogram är ute på arbetsplatser rätt litet. Och enligt förslaget ska det inte vara så att eleverna tappar några grundkunskaper. <br>Hur ska de mer praktiska utbildningarna göras mer populära? Till de yrkena behövs bättre rekrytering enligt näringslivet?<br> ? Samhället i övrigt måste hjälpa till där så att eleverna får upp ögonen för de yrkesutbildningar som finns, att de är lika värde- fulla och bra som andra. <br>Carina Abrahamsson återkommer till förslaget med åtta bredare ingångar som inte finns med. Hon ifrågasätter om en elev på högstadiet är mogen att mer precist välja yrkesbana.<br> ? Idén med det gamla förslaget var att man kunde bredda sin kunskap och sedan bli mer fackmässigt inriktad. <br>Som arenautbildningarna vid universitetet? <br> ? Ja, precis. Det var litet trist att den delen inte kom med.<br>Dyrt med frisök<br>Så kallat frisök kan bli dyrt för kommunerna.<br> ? Särskilt för inlandskommunerna. Luleå drabbas mindre eftersom ungdomar vill hit. Samarbete krävs, exempelvis inom Fyrkanten. Annars kan det exempelvis bli så att alla i Älvsbyn söker till Luleå och gymnasieskolan där läggs ner.<br>Gymnasieskolans individuella program måste förbättras, enligt förslaget. Margareta Sundvall är rektor för individuella programmet på Hackspetten. <br>Grundskoleproblem<br> ? Inom utredningen har man ansett att programmet blivit för stort sett till hela landet med för dålig kvalité. Kanske är det grundskolans problematik som medfört detta. Eleverna har inte klarat studierna där och då kommit till IV-programmet. <br> ? Jag ser gärna att IV-programmet är kvar så länge inte problematiken lösts på grundskolan. Och jag tror att det måste bli ett större samarbete grundskola? gymnasieskola än vad vi har i dag. Vi ska ha mer lika tänkande när det gäller syn på elever och kunskaper.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om