Samarbeten mellan länets spetsensembler är alltid lovvärda, men för att dessa ska bli lyckade förutsätts att de kopiösa mängderna musikaliskt mästerskap tas tillvara på rätt sätt. Ett trist exempel på motsatsen var fusionen mellan Norrbotten NEO och Norrbotten Big Band för några år sedan, där NEO reducerades till ”symfoniska färgsättare” av storbandsjazzen.
Då funkar mötet mellan storbandet och Erik Westbergs Vokalensemble desto bättre, och resulterar i en stundtals mycket vacker konsert, bestående av två långa kör- och orkestersviter signerade storbandets forne ledare Örjan Fahlström.
Inledande ”Hammarskjöld suite”, en ny, förkortad och omarbetad version av ett verk Fahlström skrev 2005 baserat på postumt utgivna dikter av Dag Hammarskjöld, är en gripande upplevelse, där generalsekreterarens tankar om inre och yttre resor, livet och döden gestaltas genom högstämda körklanger, Stravinskijklingande, rytmiskt konfrontativa partier och klassiskt storbandssväng för att så småningom landa i stilla melankoli.
Tyvärr förmår inte nyskrivna och här uruppförda ”Poesis” engagera lika mycket. Trots instrumentalt och vokalt lysande partier, inklusive en röjig ”Jazzonata” och ett ypperligt textmaterial i form av dikter från och om norra Skandinavien av Harald Gaski och Lars Nordström, Mona Mörtlund, Rawdna Carita Eira och Carsten Palmaer blir slutresultatet aningen jämntjockt och hade mått bra av litet fler utflykter från det storbandsjazziga baslägret.
Jag antar att jag blivit bortskämd med all nyskapande excellens dessa ensembler levererat genom åren och därför väntat mig något litet mer öronöppnande. Men en fin konsert var det ändå, inlevelsefullt dirigerad av dynamiska duon Westberg & Fahlström.