Rececca Pettersson är precis på väg att ställa fram lite nybakt bröd. Hon har nu drivit Café Tosca i 12 år och håller på så sätt kafétraditionen i Råneå vid liv.
Under den tid när E4 gick genom Råneå var Hanssons Kafé var den stora samlingspunkten i samhället. Det anrika fiket lades ner 1989 och det vackra huset är nu i stället omgjort till en hyresfastighet.
Snett över Torggatan hålls kafétraditionen ändå vid liv.
37-åriga Rebecca Pettersson driver sedan 12 år tillbaka Café Tosca. Och varje morgon samlas där ett tiotal gäster där många är uppe med tuppen.
– Det här är bästa tiden på dagen. Det pratas, divideras och skrattas. Jag skulle aldrig vilja vara utan de här gubbarna, säger Rebecca Pettersson.
Hedvig "Hia" Berg drev Hanssons Kafé från 1971 till 1989. Hon var också yngre syster till Rolf "Snodde" Söderberg. Den anrika och vackra byggnaden är sedan många år ombyggd till hyresfastighet.
Kaféets bageri låg i byggnadens källare och i andra delen av fastigheten låg Posten fram till 1972 när den flyttades till samma hus där Ica Handelssboden fanns.
Samtidigt som hon och Regina Niemi arbetar i bageridelen droppar en efter en av stamgästerna in. Lennart Skogqvist som var på plats redan före klockan sex, och fick slinka in genom köksingången, har snart sällskap av en handfull andra.
Rolf ”Snodde” Söderberg har varit engagerad i IFK Råneå i hela sitt liv och har tillhör kärntruppen som samlas på Tosca varje morgon.
– Det är otroligt trivsamt att kunna gå hit och träffa folk. För mig är det väldigt viktigt eftersom jag lever ensam. I stort sett är det de enda människor som man träffar om man nu ska vara lite drastisk, säger han och ler.
16-årige Herman Semrén drar ner medelåldern rejält. Han har följt till fiket tillsammans med pappa Anders Larsson.
Rebecca Petterssons fina gest att öppna upp fiket en timme före officiell tid har betydelse.
Den spelar roll.
Tankebanan avbryts av ett skämt som får alla runt bordet att garva. Anders Larsson från Prästholm berättar om när hans i dag 92-åriga far Rune Larsson förbjöds att prata bondska i skolan.
– Lärarinnan hade synpunkter på att han berättade om en som dött med orden ”han daue”. Hon var bestämd och korrigerade och bad pappa hitta ett annat mer passande ord i stället. Och pappa funderade innan han konstaterade…”ja han stjörn a”, berättar Anders Larsson.
Rolf "Snodde" Söderberg är en av Råneås stora profiler. Fram till 1969 så arbetade han på Lidmans bageri. Därefter blev det mångna år som vaktmästare på samhällets idrottsplats.
Rolf Söderberg skrattar så att han nästan kiknar. Han arbetade själv som bagare på Lidmans bageri fram till slutet av 60-talet när han blev allergisk mot mjöl. Färdigt fikabröd går däremot utmärkt än i dag:
– Fiket var ju samlingspunkten. En av samlingspunkterna. Det var naturligt att träffas där på lördagarna, berättar han.
Det har bara gått nio timmar sedan Einar Emanuelsson satte 2–0 i tom kasse och såg till att säkra Luleå Hockeys derbyseger över Skellefteå.
Gårdagens ishockeymatch är ett givet samtalsämne:
– Det var en härlig seger. Många av oss är väldigt idrottsintresserade. Men vi pratar nog om det mesta, säger Rolf Söderberg.
Och när busschauffören storfiskaren Jerry Nilsson är färdig med morgonturen och droppar in lite senare än många andra får han gliringar varför han kommer så sent:
– Jamen någon ska väl arbeta också.
Peter Larsson från Prästholm har parkerat plogbilen en kort stund. Han passar på att läsa dagens nyheter i Norrbottens-Kuriren samtidigt som han fikar och deltar i diskussionen.
I den andan fortsätter det.
De som kom dit redan kvart över sex har hunnit med att dricka både påtår – och tretår.
Och flitens lampa lyser i bageriet där Rebecca Pettersson och Regina Niemi arbetar:
– Det här ska bli smörgåstårtor, berättar Rebecca samtidigt som hon med van hand stryker ut skagenröra på en av bottnarna.
Regina Niemi förbereder nästan laddning som snart ska in i ugnen.
Sedan öppnar Robert ”Bubas” Skogqvist från Böle dörren och Anders Larsson konstaterar ”nu kommer han, mera bilder”.
Repliken kommer blixtsnabbt – på härligt brett rånemål:
– Vafan. Har pensionärshemmet brunnit?
Och så fortsätter det.
Kafétraditionen i Råneå lever vidare.
För Rolf Söderberg och många med honom är det här den naturliga mötesplatsen varje morgon.
– Vi är glada att det här får vara kvar. Det blir nästan som en familj, säger han och lyfter kaffekoppen till munnen.