Inom EU pågår ett arbete med att modernisera lagstiftningen som rör skyddet av våra personuppgifter som myndigheter och företag samlar in. Europaparlamentet har skärpt och ändrat i det förslag som EU-kommissionen lade fram i januari 2012.
Rätten att radera sin information (med vissa begränsningar), krav på uttryckligt medgivande och rätten att flytta sin personliga information mellan olika leverantörer (dataportabilitet) är några av Europaparlamentets ståndpunkter.
Europaparlamentet kräver att alla företag, till exempel sökmotorer och sociala nätverk, som lämnar ut persondata till länder utanför EU först måste hämta in tillstånd från en nationell dataskyddsmyndighet och informera berörda personer.
Företag som bryter mot bestämmelserna ska kunna straffas med dryga böter, upp till 100 miljoner euro (motsvarande cirka 900 miljoner kronor) eller fem procent av företagets årsomsättning. Kommissionen hade föreslagit böter på upp till en miljon euro (nio miljoner kronor) eller två procent av företagets årsomsättning.
En bred majoritet i Europaparlamentet röstade för det ändringsförslag som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter hade lagt fram; 621 ja-röster mot tio nej-röster och 22 nedlagda röster. De sex svenska socialdemokratiska ledamöterna lade ned sina röster och tre av fyra moderata ledamöter valde att inte rösta alls.
– Jag tycker vi behöver en översyn av EU:s personuppgiftslagstiftning. De regler vi har idag behöver både moderniseras och skärpas, inte minst vad gäller de sätt företag får hantera personuppgifter på. Men tyvärr skulle det förslag Europaparlamentet röstade om förhindra fackliga organisationer från att behandla personuppgifter, vilket skulle få som konsekvens att det blir omöjligt att kontrollera om kollektivavtal följs. Förslaget innebär även stora inskränkningar för svensk registerbaserad forskning. Därför valde jag och mina kollegor att avstå i slutomröstningen, säger Europaparlamentarikern Jens Nilsson (S).
Europaparlamentet röstade också om direktivförslaget som rör persondata i brottsutredningar. Utskottets förslag röstades igenom med mindre marginal, med 371 ja-röster mot 276 nej-röster och 30 nedlagda röster. De sex svenska socialdemokraterna lade ned sina röster liksom tre av fyra moderata ledamöter och kristdemokraten Alf Svensson. Gunnar Hökmark (M) röstade inte.
– Rapporten som togs fram var inte bra. Det var bitar som försvårade för polisen att bedriva polisarbete och andra bitar som inte skyddar medborgarnas integritet tillräckligt, motiverar Anna Ibrisagic (M) i en skriftlig kommentar varför hon lade ned sin röst.