Bedömningen är preliminär.
- Jag vill inte kommentera det utan vill ha det direkt från de vi anlitat som jurister, säger Per-Ola Eriksson, landshövding och ordförande i Längmanska företagarfonden. Den köpte tidigare ekonomiska förvaltningen från Norrbottens forskningsråd men efter Obol-smällen är det en bank som sköter pengarna medan administrationen sköts via länsstyrelsen.
Fanns massor
Obol har enligt bedömningar förfogat över omkring 100 miljoner kronor av investerares pengar. Kanske avsevärt mer.
Det som kommit tillbaka att fördela är 11,5 miljoner kronor.
- Utsikterna är små att det blir mer, säger Obols konkursförvaltare Einar Wanhainen.
Längmanska företagarfonden i Luleå anlitade Obol till att förvalta pengar. Av en gammal förvaltningsberättelse framgår att företagarfonden 2004 placerat tio miljoner kronor. Den fordran som hävdas är 1.356.392 US-dollar och sett till valutakursen är svenska beloppet nu klart lägre.
Obol skickade värdebesked om att pengarna placerats i Sir Brownleigh industries, vars existens visat sig svårspårad, samt i Handelsbanken, Hennes & Mauritz, cigarettmärket Philip Morris, Unilever (GB-Glace, Slotts senap) samt Shell, Daimler Chrysler och många andra företag.
Driva in
Efter Obols fall 2006 blev pengarna osäkra. Längmanska gick då i täten för en process där idrottsmän, privatpersoner och företagare i samma båt slöt upp. Advokaterna Ulf Nordekvist samt Lars-Olof Svensson, sakkunnig på internationella transaktioner, anlitades. Gruppen framförde krav på återbetalning av 58 miljoner kronor. Ytterligare andra med fordringar avstod process.
Via processen drevs Obol investment concept Ltd i konkurs i Sverige. En dom har därefter klarlagt att de 11,5 miljoner kronor som påträffats hos Obols kanadensiska samarbetspartner Dundee ska föras till konkursboet.
Innan utdelning ska konkursförvaltaren ha arvode.
Det som blir kvar fördelas via det bevakningsförfarande konkursförvaltaren ännu inte utlyst. Dit ska de som har krav vända sig och rimligen blir uppslutningen likt den från förra gången. På så sätt har kravprocessen alltså börjat om.
Lars-Olof Svensson har tidigare bedömt att Obol-kunderna som anmäler sig får 15-20 procent av sin fordran. Einar Wanhainen tror på lägre.
Preliminärt får Längmanska då 1-1,5 miljoner kronor.
Fel Obol
Det kunde blivit mer.
Lars-Olof Svensson har inte kommit åt kontoutdragen som visar pengarnas väg. Dundee ville inte lämna ut kontoutdragen och polisen hänvisade till sekretess.
Så Svensson gjorde en specialare. Obol Investment hade sitt säte på Brittiska Jungfruöarna. Längmanska med flera parter drev Obol i konkurs även där eftersom det konkursboet bedömdes ha bättre tumme med banker och finansiella institut i olika länder än vad svenska konkursboet hade.
Draget lyckades inte.
Det var inte Obol utan systern Sir Brownleigh estate inc som skulle man skulle ha ställt mot väggen. Sir Brownleigh var den som hade avtal med Dundee. Längmanskas resurser räcker inte till att börja om. Om man träffat rätt hade Dundee visat kontoutdragen.
- Då hade vi sett var pengarna gått. Nu har vi ingen aning, konstaterar Lars-Olof Svensson.
Finns kvar
Med pengarna spårade hade Längmanska kunnat begära rättshjälp av andra länders myndigheter, ta hjälp av polisen, driva domstolsprocess eller agera på ytterligare sätt. Det är svårt utkräva pengarna om de är i skatteparadis men inom EU och Nordamerika går det. Det var bedömningen.
Sista hoppet är att åtal väcks mot Obols företrädare.
- Då offentliggörs förundersökningen och då ser vi kontoutdragen. Då ser vi om pengarna investerats överhuvud taget och var de gått. Men vad gör åklagaren egentligen, undrar Svensson.