Det säger statsvetaren Mikael Sevä på LTU. Han är specialiserad på skolans värld och har också ett förflutet som rektor.
– Förändringar är alltid svåra. Internt finns grupper som har intressen i den ordning som råder och vill bevara det som det är. Externt är ju frågan, hur hanterar man föräldragrupper. Även om de tas med i processen så kan de uppleva en besvikelse när det kommer ett skarpt förslag - "men är det så här det ska bli?", säger han.
Samma kranka eftertanke kan drabba de politiska beslutsfattarna vid samma tillfälle. De drar ofta öronen åt sig när de inser de reella konsekvenserna av förändringen.
– Ja, de är sällan insatta i detaljer innan de ser det skarpa förslaget. Och att de kan förlora väljare finns det flera exempel på. Men politikerna måste hålla emot om det ska fungera, säger Sevä.
Det har inte varit så enkelt, vilket framgår av artikeln här intill. Att det kostar röster att lägga ned skolor finns det flera exempel på i länet, nu senast i Piteå där Socialdemokraterna förlorade sin majoritet efter nedläggningar av byskolor.
För det är just när byskolor ska stängas som motståndet är som hårdast.
– Skolan står mitt i byn och ger byn identitet, den skapar liv och arbetstillfällen. Barn och föräldrar har nära till skolan, det finns en gemenskap och många trivs bra. Men en by utan skola får identitetsproblem och riskerar att dö, säger Mikael Sevä.
Han påpekar att det har flyttat in "resursstarka familjer" i många byar som valt att bosätta sig på landsbygden. Dessa har styrkan att mobilisera sig för att försöka stoppa en hotande skolnedläggelse.
– De har också förmågan att starta en friskola för att rädda sin skola, säger Sevä.
På samma sätt kan föräldrar i stadsdelar närmare centrum plocka ut sina barn från den kommunala skolan till förmån för en redan befintlig friskola om de blir missnöjda med den nya skolstrukturen.
– Stöter kommun på patrull kan den i värsta fall stå där med stora lokaler som man inte kan fylla med elever samtidigt som de via elevpengen får betala för de elever som finns på friskolorna, säger Mikael Sevä.
Han säger att han inte har satt sig in i "Framtidens skola i Luleå" eftersom det saknas skarpa förslag men menar att kommunen har rimliga argument för förändringen.
– Problemet är att om beslutet väcker stort missnöje får det bristande legitimitet som vi brukar säga. Det blir svårt att driva en sådan organisation, säger Mikael Sevä.