Videon är inte längre tillgänglig
Norrbottens-Kuriren har i flera artiklar berättat om Susanne Johansson kamp. I över ett år har hon försökt att få en parkeringsplats som ligger i anslutning till hennes hem i Gammelstad.
Hon har hotats av vräkning av hyresvärden Luleå kommun efter att i desperation parkerat sin bil på gräsmattan utanför sin portgång.
– Till slut såg jag ingen annan utväg än att sälja min bil. Vad skulle jag annars göra? Jag kan ändå inte använda den om jag måste parkera den ute på vägen. Jag klarar inte att gå så långt.
Sedan två år tillbaka bor Susanne Johansson på ett handikappanpassat +55-boende i Gammelstad. Hon är i dag rullstolsbunden.
Det finns 20 platser på parkeringen utanför hyresfastigheten. Nästan samtliga p-platser disponeras av hemtjänsten som har lokaler på bottenplanet.
För de fyra återstående platserna gäller kötid. Markägaren Luleå kommun har beslutat att någon medicinsk förtur inte gäller.
– Praktiskt taget alla på det här boendet har svårt att röra sig, vilket innebär att kön blir lång och det är i princip omöjligt att få tag i en parkeringsplats, berättar Susanne Johansson.
Rättighetscentrum Norrbotten har engagerat sig i hennes kamp. Juristen Maria Bideke hjälpte till med anmälan till diskrimineringsombudsmannen, DO.
– Vår bedömning är att det kan röra sig om antingen direkt diskriminering eller bristande tillgänglighet som är ett nytt förbud i diskrimineringslagen från och med den första januari i år.
Norrbottens-Kuriren har tagit del av svaret från DO som kom under sommaren. Myndigheten väljer att avsluta ärendet utan att starta en utredning. "Vi har inte tagit ställning till om du har blivit diskriminerad", betonar handläggare Per Holfve.
– Man måste förstå hur DO arbetar. De går till domstol med ett fåtal ärenden varje år och väljer bara ut de ärenden som kan få betydelse för många, förklarar Maria Bideke från Rättighetscentrum Norrbotten.
Vad blir nästa steg?
– Om inte DO tar upp fallet är det svårt att gå tillbaka och få till stånd en lokal överenskommelse. Det finns en möjlighet att ta ärendet vidare till domstol. Vi har inte hunnit ta ställning till det än.
Susanne Johansson är besviken över avslaget. Hon uttrycker oro över att bli isolerad i sitt hem.
– Jag tar mig inte ut och har förlorat hela mitt sociala liv, men jag är mest bekymrad över att inte längre kunna handla mat på egen hand.
Är du besviken på DO:s ställningstagande?
– Ja, men framför allt är jag besviken att Luleå kommun prioriterar sin egen personal och tänker inte på oss som är funktionshindrade. Jag har en möjlighet att driva frågan till domstol, men jag vet inte om jag har råd.