Pyntat och klart i hela sta'n
När det är dags att pynta i Stadsparken så är det inte bara någon gran som ska sättas upp. Det är betydligt mer att styra med än så. Lampor i långa rader ska upp i träden, scenen och tomteskogen till julkalendern ska på plats och en massa annat pynt ska placeras ut.
PÅ PLATS I PARKEN. Tomteskulpturerna har kommit på plats inför stundande julskyltning.
Foto: Roland S Lundström
Nu är det inte bara parken som ska ljussättas. Cirka 1.500 lampor ska lysa över partier av Storgatan och Smedjegatan. - Förr var det cirka 3.500 lampor på Storgatan. Nu efter ombyggnad av vissa partier, cirka 1.500, säger Jan Brandberg. Slingorna hängs upp mellan fasaderna från Smedjan till Loet och från Smedjan till Folksamhuset. Själva glödlamporna byts ut varje år. När julkalenderns läktare ska byggas upp finns tomtemor Helena Anderholm och de andra i Teater Scratch med för att se till att de ligger på rätt avstånd i förhållande till stugan och tomteskogen. - Det är fler platser i år, en extra läktare på varje sida. Jag skulle tro att mellan 400 och 500 får plats. Barn är ju mindre än vuxna, säger hon. - Vi försöker ha något nytt i tomteskogen varje år, som till exempel julklappsmaskinen som vi hade ett år. Vi får jättemycket hjälp av parkförvaltningen. Lennart Berg, Luleå kommuns parkmästare, har lång erfarenhet av parkpyntande. - Ja, det börjar väl bli en bit över 30 år nu för min del, säger han. De senaste åren har parken varit sig ganska lik, med några små variationer. - Ibland gör vi mer, ibland mindre. Det får inte bli för lite och inte för mycket så att det blir pråligt. Vi brukar försöka få fram den där riktiga julstämningen med hjälp av levande eldar och marschaller. Höga förväntningar
Att allt jobb är uppskattat visar sig oftast genom alla positiva reaktioner och glada tillrop från dem som passerar när allt sätts på plats. Särskilt isskulpturerna väcker uppmärksamhet och förväntningarna från både barn och vuxna är stora. - Vi har lärt oss med tiden att inte sätta ut isskulpturerna för tidigt men barnen blir besvikna om det inte finns något i parken till julskyltningen, därför har vi skaffat figurer i ett mer
beständigt material. Många Luleåbor undrar kanske hur många djur det fortfarande finns kvar att avbilda som isskulpturer men Lennart Berg är inte orolig. - Det finns många djur kvar i vår fauna som inte varit med ännu. Det räcker då fram till min pensionering i alla fall och sedan är det någon annans bekymmer, säger han. Historien bakom parkens isskulpturer sträcker sig bakåt till mitten på 1970-talet då förre parkchefen Göran Sundvist som kom från Uppsala skulle tillträda sin tjänst. - "Parkchef i Luleå, då blir det väl bara isbjörnar", hade han visst sagt när han skulle upp hit, så det året ställde vi upp en isbjörn på Storgatan och på den vägen är det, säger Lennart.
Fakta/Julskyltning
Julskyltning - Ordet skyltning, att visa på vad som fanns att köpa i affären började att förekomma i Sverige vid mitten av 1800-talet. Då fanns förutsättningarna, som att göra tillräckligt stora glasskivor samt ljus. När vi fick gaslampor blev det möjligt att se in bland de utställda sakerna även på mörka kvällar. Det verkliga genombrottet för affärernas julskyltning kom dock på 1890-talet när man började använda elektricitet.
Apropå pynt - För trångt för en gran? Då kan du göra som man ibland gjorde i slutet av 1800-talet och hänga granen i taket eller rentav ställa den på bordet. Även i förmögna familjer förekom det att man hade en gran stående på bordet. Seden att tända fyra ljus, ett varje söndag före jul, är yngre än många kanske tror. I Sverige kan seden spåras tillbaka till slutet av 1800-talet. Först mellan 1920 och 1930 som det blev vanligt att folk i allmänhet tände fyra ljus i adventsljusstakar, när affärerna började sälja sådana. De elektriska ljusstakarna som vi placerar i fönstren fick sitt riktiga genombrott först under 1960- och 1970-talen. De anses ha sitt ursprung i traditionen att man genom att placera ljus i fönstren ska lysa upp vägen för julottebesökare. Adventsstjärnan är en symbol för Betlehems stjärna. Den stjärna vi i dag förknippar med jul och advent blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen men de första adventsstjärnorna skapades redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Där hade den Evangeliska brödraförsamlingen herrnhutarna sitt säte och där fanns bland annat internatskolor för missionärernas barn. En av lärarna började tillsammans med eleverna göra pappersstjärnor med plats för en lampa inuti, för att dekorera skolan med under adventstiden. Enligt herrnhutisk tradition skulle uppslaget ha kommit från en av deras missionärer som sett svenska stjärngossar "gå med stjärnan". I Danmark sätter man inte ut tomtens gröt utan man ställer tallriken på vinden och på Island kommer inte jultomten med klapparna. Det gör nissarna som bor på fjället tillsammans med tomtemor . Adventskalenderns historia började i Tyskland på 1800-talet. En pojke med namnet Gerhard Lang hade för vana att alltid fråga sin mor före julen, hur länge det skulle dröja innan det var dags för julklappar. Mamman kom då på idén att baka 24 kakor, som hon numrerade 1-24. Varje dag fick lille Gerhard en kaka. När Gerhard blev vuxen använde han sin mors idé och konstruerade omkring 1920 den första adventskalendern, som bestod av två stycken papper: ett med bilder på och ett med numrerade platser, där man kunde klistra bilderna. Snart kom han på en bättre idé, så som vi känner adventskalendern i dag, med bilder bakom luckor. Han gjorde också en tredimensionell kalender med ett utrymme bakom varje lucka där en liten sak kunde placeras. Tyvärr blev dessa kalendrar så dyra, att folk inte ville köpa dem längre och han gick i konkurs. Kalenderidén lever dock kvar. Förr var det väldigt viktigt att alla som besökte ett hem i juletid inte gick därifrån utan att ha blivit bjuden på någonting. Om så skedde kunde personen gå ut med julen. Det betydde att julfriden inte skulle infinna sig i hemmet och att olyckor kunde drabba den ogästvänliga familjen. Källor: www.nordiska museet.se, www.edu.linkoping.se/museum/jul.htm, www.julensabc.comSå jobbar vi med nyheter