Pucken som räddar livet

I dag är det 50 år sedan den första pacemakern opererades in. I dag får 40.000 svenskars hjärtan hjälp av den inhemska uppfinningen. Mikael Strömshed, 51, i Luleå är en av dem.  - Jag var konstant trött innan jag satte in min, säger han.

JOBBIGA ÅR. Innan Mikael Strömshed fick en pacemaker inoperered hade han det riktigt jobbigt i ett par års tid. "Jag var konstant trött", säger han. Idag har han inga känningar av sitt krånglande hjärta, inte ens när han anstränger sig.

JOBBIGA ÅR. Innan Mikael Strömshed fick en pacemaker inoperered hade han det riktigt jobbigt i ett par års tid. "Jag var konstant trött", säger han. Idag har han inga känningar av sitt krånglande hjärta, inte ens när han anstränger sig.

Foto: Andreas Wälitalo

LULEÅ2008-10-08 06:00
Sedan 1958 har mer än 90.000 svenskar fått en pacemaker inopererad i kroppen. Varje år genomförs cirka 6.000 operationer i Sverige.Med pacemakerns hjälp kan människor med nedsatt hjärtfunktion leva ett relativt normalt liv. De flesta som får en pacemaker är över 65 år men även yngre drabbas och det finns barn som har medfödda hjärtfel och därför fått en pacemaker.Mikael Strömshed har spelat hockey på elitnivå i IFK Luleå, Groko och Luleå Hockey men under sin aktiva karriär hade han inga problem med hjärtat.Problemen började för ett antal år sedan.- Då och då hände det att hjärtat rusade/flimrade. Det slog för fort.I början var det långt mellan gångerna men så småningom blev det oftare och oftare och Strömshed gick till läkare som skrev ut medicin. - Det funkade inte så bra eftersom läkemedlet dämpade hjärtats rytm även när jag inte hade några problem med hjärtflimmer och det innebar att jag då och då var nere i tio slag per minut och det är ju inte så bra, säger han.De sista två åren blev riktigt jobbiga för Strömshed som slutligen fick tid för operation. I januari 2007 fick han en pacemaker inopererad på Sunderby sjukhus. Bättre direkt
- I dag använder jag både medicin och pacemaker och mår jättebra. Den pacemaker jag har känner automatiskt av när min hjärtrytm går ned under 55 slag i minuten och då börjar den hjälpa till.Strömshed berättar att han kände sig bättre direkt efter operationen.- Andningen blev bättre. Jag fick ned luften i lungorna.Några besvär av pacemakern har han inte. Den jobbar och jobbar utan att märkas.Lättare liv
- Du kan leva ett liv som vilken annan person som helst. Den enda gången jag kan känna av den är när jag ligger eller lutar mig mot någonting hårt. Då känner jag av hjärtslagen mer men det är allt.Pacemakern har gjort livet betydligt lättare för Strömshed och han känner sig piggare och bättre på alla sätt.- Min fru tycker att jag blev mycket bättre på allt, säger han och skrattar.Mellan 6 och 10 år kommer det att ta innan batteriet tar slut och pacemakern måste bytas ut och då får han en helt ny apparat.- Hur lång tid det tar beror på hur mycket den får jobba.Numera har Mikael Strömshed inte ens känning av sitt hjärta när han anstränger sig, till exempel vid motion men när han besökte Thailand en tid efter operationen kände han smärtor i vänstra armen och blev lite orolig.Max 100
- De kollade mig när jag kom hem och då visade det sig att pacemakern var inställd på max 100 slag per minut och det räcker ju inte när man befinner sig i värmen i Thailand. I dag har den maximala pulsen höjts och allt känns bra.- Pacemakern är en riktig komfortgrej, säger han.Det finns många olika typer av pacemaker för en mängd olika hjärtproblem. Dagens pacemaker är en liten dator med mjukvara och minne.- Den lagrar till exempel information varje gång jag har hjärtflimmer.
En pacemaker är en pulsgenerator som hjälper hjärtat att slå i en jämn rytm. Pacemakern består av ett batteri och en eller två elektroder som via ett blodkärl når och stimulerar hjärtat.Den första operationen skedde vid Karolinska sjukhuset den 8 oktober 1958. Uppfinnaren Rune Elmqvist utvecklade den första implanterbara pacemakern på uppdrag av hjärtkirurgen Åke Senning. Den första pacemakern fungerade bara ett par timmar och den andra ett par veckor. I dag byts en pacemaker ut ungefär vart tionde år.Den första pacemakern var ungefär lika stor som en hockeypuck. I dag är en pacemaker inte större än en tändsticksask.Den förste patienten Arne H W Larsson bytte pacemaker 26 gånger under sitt liv. Han avled 86 år gammal i december 2001.Ingreppet är relativt enkelt och utförs med lokalbedövning. Pacemakern placeras under huden, oftast strax nedanför nyckelbenet. Patienten kan oftast gå hem samma dag.Ett pacemakerbatteri har samma kapacitet som ett mobiltelefonbatteri och räcker räcker i 7-10 år innan hela pacemakern byts ut.Källa: HJÄRT-LUNGFONDEN med flera
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om