Datorspelsberoende blev 2018 sjukdomsklassat av Världshälsoorganisationen (WHO) och om två år ska det finnas som en diagnos med egen kod i deras klassificering. Under denna period ska Christian Bäcklund genomföra sitt femåriga forskningsprojekt datorspelsberoende vid Luleå tekniska universitet.
– Datorspelsberoende har vuxit fram de senaste 10–20 åren eftersom fler spelar. När spelandet leder till negativa konsekvenser kan det för vissa bli en funktionsnedsättning i vardagen. Denna forskning har resulterat i diagnosen. Mitt projekt handlar om att förstå varför folk spelar datorspel trots det att får konsekvenser, säger Bäcklund.
Han är utbildad psykolog i hemstaden Umeå och doktorand i teknisk psykologi vid LTU. Under studietiden hade Bäcklund ett intresse för datorspelandets samband med kognitiva förmågor och han menar att det finns mycket mer att göra inom det nya forskningsområdet.
– Man har vissa riskfaktorer som man fokuserar på som behöver utforskas mer. Det har blivit en del återkommande teman med de populäraste spelen som World of Warcraft, vilket har varit stort väldigt länge. Men även Counter-Strike och spel inom MOBA (Multiplayer online battle arena) som Dota 2 och League of Legends.
Är vissa spel är mer beroendeframkallande?
– Ja, det har man faktiskt sett. World of Warcraft är en typ av spel med ett starkare samband än andra spel. Fast varför det är så vet jag inte och har inte sett om någon kommit fram till det. Jag vet inte om man kan säga att det är spelen i sig som är beroendeframkallande utan där är det vanligt förekommande. Så man kan inte bara undvika Warcraft och sedan är det lugnt.
Att WHO sjukdomsklassat datorspelsberoende har inte varit okontroversiellt då spelindustrin protesterat. Även inom forskarvärlden och vården har det uppstått debatt.
– Det är en hårfin gräns mellan att det är problematiskt och inte problematiskt. Man har sett att mängden av spelande inte behöver betyda att man är beroende. Det man vet är att man ofta spelar då man försöker göra någon form av verklighetsflykt från negativa känslor, familjeförhållanden eller tillvaron, vilket leder till konflikt i relationer, skola eller arbete, säger Bäcklund.
Kan man jämföra det med andra beroenden?
– Man har sett att personer som uppfyller kriterier för datorspelsberoende ibland använder andra substanser. Cannabisanvändning är vanligast men även alkohol, tobak och kaffe – fast det är inte lika vanligt.
Det är även vanligt den datorspelsberoende diagnoser som ångest eller ADHD. Personer med svårigheter att kontrollera sina impulser tillhör en riskgrupp. Är man drabbad av en depression eller ångestproblematik finns en större sannolikhet för beroende.
– Främst yngre drabbas och till viss del främst män. Fast sett på urvalen till forskningen är det mest män och det behövs mer forskning av ett mer representativt urval. Det är även mer män som spelar men skillnaderna minskar.
Forskning gällande behandling av datorspelsberoende är fortfarande ofullständig, enligt Bäcklund. Han säger att behandlingen kan ofta vara att en drabbad får bemöta det som är jobbigt genom så kallad exponering.
– Man ska även komma ihåg det positiva som sociala fördelar, hantera stress i vardagen eller komma i kontakt med människor, bygga nätverk, utveckla andra språk eller bättra självförtroende. Därför behövs forskning för att nyansera bilden.