Psykiatrisjuksköterskan Sebastian Gabrielsson, forskare i omvårdnad, har undersökt psykiatrisk slutenvård ur personalens perspektiv. Resultatet visar att de anställda vill ge god vård och bygga relationer med patienterna, men hindras av resursbrist och vårdorganisations utformning.
– Det är så kallad kvalitativ forskning med få deltagare. Jag kan inte säga "så här är det" men jag kan säga att det förekommer. Och enligt min egen erfarenhet som specialistsjuksköterska i psykiatrin och efter att ha träffat människor inom psykiatrin så är att det tyvärr inte ovanligt, säger Sebastian Gabrielsson.
Men, menar han, allt är inte nattsvart.
– När de här bristerna finns är det svårt att ge vård. Det blir en negativ spiral och svårigheter att rekrytera folk. Men jag vill också säga att det har framkommit exempel på motsatsen. Erfarenheter av att jobba på ställen som fungerar. Det går att få till en positiv spiral. Jobbar man på ett ställe där det är möjligt att göra ett bra jobb, bygga relationer och se människor så trivs man och det blir lättare att behålla och rekrytera ny personal.
Vad tycker du behöver göras?
– Dels är det en fråga om att rekrytera och utbilda personal, men poängen är att det inte räcker. Om vi vill ha en personcentrerad psykiatrisk vård måste vi värdesätta och prioritera det arbetet. Det behövs utrymme för reflektion ihop med kollegor. Det behövs också ett närvarande ledarskap på vårdavdelningarna, chefer och sjuksköterskor som är en del av det dagliga omvårdnadsarbetet, ger feedback och är goda förebilder.
Avhandlingen bygger på litteraturstudier och intervjuer med totalt 38 sjuksköterskor, skötare, enhetschefer och läkare i norra Sverige och Mellansverige.