Protester från länets polis

Bara Norrbotten och Värmland får neddragningen medan övriga polismyndigheter får till och med högre anslag. Många polismyndigheter har kraftigt överskridit sina budgetar, ibland år efter år. ? Vi kan inte tyda detta på annat sätt än att brott lönar sig i en organisation som skall uppfylla höga moraliska krav, alltså att en dålig budgetdisciplin ger fördelar, heter det i brevet. Protestbrevet är undertecknat av polisstyrelsens ordförande Roger Granberg, s, och vice ordföranden Lars-Gunnar Holmquist, m. Brott lönar sig De skriver orden ?ATT BROTT LÖNAR SIG? med stora bokstäver för att riktigt markera hur de ser på saken. ? Följer man de regler som tidigare varit norm för verksamheten, och som kräver lojalitet och en ekonomi i balans blir man tydligen som i vårt fall straffad genom en ordentlig anslagsminskning, heter det vidare i brevet. Polisstyrelsen påminner om att den genom årens lopp mött mycket hårt motstånd när den argumenterat för en långsiktig ansvarsfull ekonomisk planering. Både personal och allmänhet har ifrågasatt och kritiserat den inställningen. Ett avsnitt i brevet är självkritiskt: ?Vi har i myndigheten under en lång följd av år haft en långsiktig planering och har också lyckats hålla oss inom givna ramar. Frågan idag är om vi inte varit för nitiska i vår målsättning sett till nu liggande resultat. Långtidssjukskrivna Vi kan konstatera att vi idag har den högsta andelen långtidssjukskrivna av alla myndigheter samtidigt som vi, i och med att vi 1992 snabbt anpassade oss till de då givna budgetförutsättningarna, i dag har en mycket hög medelålder på våra medarbetare. Vi följde vid det tillfället Rikspolisstyrelsens anvisningar fullt ut och lät en stor andel av vår personal med hög ålder sluta med avtalspension. Det anställningsstopp som vi i och med den då minskade budgetramen tvingats att upprätthålla har i mycket hög grad bidragit till dessa oönskade effekter.? Polisstyrelsen begär att Rikspolisstyrelsen i det kommande slutliga beslutet om fördelning av anslagsmedel återställer den ram som Norrbotten tilldelades i de tidigare utskickade planeringsförutsättningarna. Slutklämmen i brevet lyder så här: ?Vi kan inte som politiskt valda ledamöter acceptera att en dålig budgetdisciplin skall ligga till grund för att de som lojalt ställer upp på de givna förutsättningarna straffas genom indragna anslagsmedel.? Brevet har också gått i kopior till justitieministern och Rikspolisstyrelsens styrelse. Enligt länspolismästare Karl-Bertil Arosenius har anslagsnivån för Norrbotten inte minskat med tio miljoner kronor. ? Om man studerar samtliga faktorer är det inte riktigt så illa. Pris- och löneomräkningar har räknats upp. En omfördelning av kostnader för polisens IT-verksamhet ger också ett positivt saldo. Om man tar hänsyn till dessa faktorer har förutsättningarna förändrats med fem miljoner kronor i negativ riktning, framhåller han. Enligt Arosenius kan verksamheten bedrivas som planerat för 2004 och att det gäller att tydliggöra Norrbottens speciella problem inför 2005 och senare.

Protester från länets polis

Polisstyrelsen i Norrbotten har skickat iväg ett argt brev till Rikspolisstyrelsen och rikspolischef Sten Heckscher i Stockholm.Den protesterar mot en minskning av det statliga anslaget med tio miljoner kronor mot som tidigare varit sagt för år 2004.

Polisstyrelsen i Norrbotten har skickat iväg ett argt brev till Rikspolisstyrelsen och rikspolischef Sten Heckscher i Stockholm.
Den protesterar mot en minskning av det statliga anslaget med tio miljoner kronor mot som tidigare varit sagt för år 2004.