Promenaden som ska underlätta för synskadade
Parkeringsskyltar som sitter för lågt, gator som saknar trottoarkant och som gör att synskadade inte får en signal om att här förekommer biltrafik. Det är några av de problem som uppdagades när synskadades förening tog med gatuansvariga i Luleå på promenad.
Mats Rönnblom menar att det på det stora hela inte är helt lätt att vara synskadad i Luleå. Tillsammans med sin ledsagare Charlotte Eijerdahl visade han bland annat vilka problem det är med parkeringsskyltar som sitter för lågt och som gör att han som synskadad lätt går rakt på skylten. Den sitter närmast i ansiktshöjd på honom och risken är stor att man gör sig illa. - Man går ju oftast utmed husväggarna för att få en referens på var man befinner sig. De här skyltarna sitter en bit från husväggen. Det är lag på att de ska sitta 2,20 meter från marken, men så är det inte överallt. Hanna Ahnlund, trafikingenjör på Luleå kommun säger att detta är exempel på lättåtgärdade hinder som riksdagen beslutat att kommunerna måste åtgärda. Göran Granqvist på tekniska förvaltningen konstaterar att det går att sätta en bur runt stolpen så att fotgängaren inte kommer åt att krocka med skylten. Trottoarkanten är borta
Ett annat problem som Mats Rönnblom och andra synskade upptäckt i Luleå centrum är korsningen Storgatan och Kyrkogatan, vid Quality Hotel. När Storgatan byggts om har man höjt upp gatan för att bli ett bekvämt stråk att flanera i. Problemet är att trottoarkanten nu är borta och då finns inte heller någon markering för de synskadade att de plötsligt befinner sig på en gata där det kör bilar. Göran Granqvist är projektledare för ombyggnationen av Storgatan. Han konstaterar att problemet kan åtgärdas med kontrastplattor som brukar användas som markering för synskadade. Under promenaden påpekades också problem med trottoarpratare som handlare och restauranger sätter ut. De ska stå mot väggen, men på flera ställen stod de mitt i vägen för fotgängare och är man synskadad kan det sluta med att man går rakt in i den och slår sig. Inga öronmärkta pengar
Enligt Göran Granqvist har man numera för varje nytt gatuprojekt i förväg kontakt med funktionshindrade för att göra rätt från början, för att slippa åtgärda i efterhand. Ändå blir det ibland fel. Det finns också flera äldre gator som Sandviksgatan och Kungsgatan där det konstaterades att det är svårt att hitta övergångsställen. Ljudnivån på trafikljusanläggningarna var för låg. Hanna Ahnlund som arbetar med åtgärdsplanen för funktionshindrades trafiksituation vågar inte lova när de saker som nu påpekats kan åtgärdas. Även om riksdagen ålagt kommunerna att åtgärda enkelt avhjälpta fel finns inte öronmärkta pengar för detta. Enligt Hanna Ahnlund prioriterar man att åtgärda de områden först där det rör sig mest fotgängare.
Vita käppens dag
James Biggs, engelsk fotograf, blev blind efter en olycka 1921. Då han kände sig osäker med den trafikintensitet som rådde i närheten av hans hem målade han sin promenadkäpp vit för att den skulle synas bättre. I Sverige introducerades den vita käppen på 1950-talet av Anta Ryman, lärare på Tomtebodaskolan. 1964 beslutade kongressen i USA att presidenten varje år ska proklamera den 15 oktober som en internationell säkerhetsdag för den vita käppen. Världsblindunionen, WBU, en internationell förening för synskadade, gjorde detsamma 1970. I Sverige har "Vita käppens dag" uppmärksammats i drygt tio år.
Källa: SRF