Projekt utan tydlig mottagare

Miljarder satsas på EU-projekt som ska ge nya jobb, produkter och tjänster. Frågan som alltför sällan ställs är vem som har nytta av projekten?

Luleå2009-06-02 06:00
Anna Isaksson 0920/26
Det hävdar Bengt Wittbom och Henry Tham, Ledningskonsulterna AB som har i uppdrag att vara följeforskare för de regionala strukturfondsprogrammen för Övre Norrland (Norrbotten och Västerbotten) och Mellersta Norrland (Jämtland och Västernorrland).De står bakom två rapporter som inom kort ska presenteras för Övervakningskommittén för Norra Sverige. I rapporterna analyserar de om programmen har förutsättningar att nå upp till sina angivna mål, vad gäller nya arbetstillfällen och nya företag. Deras rapporter är ett led i den nya given med följeforskning av pågående strukturfondsprogram och projekt, som ett sätt att löpande förbättra dem. Den gamla modellen med halvtidsutvärderingar har övergivits på uppmaning av EU-kommissionen.Ingen omprioritering
Programmen som finansieras med 2,2 miljarder kronor från EU:s regionala fond sträcker sig till 2013.- Inriktningen ligger väl i linje med programmen, Lissabonstrategin och de regionala tillväxtprogrammen men det räcker inte för att de ska har förutsättningarna att nå sina mål vad gäller produkter och tjänster, nya företag och nya jobb sammantaget för programmet, säger Bengt Wittbom.De föreslår inte några större omprioriteringar i de befintliga programmen, men det finns en del som måste förbättras. Programmyndigheterna, det vill säga Tillväxtverket och partnerskapen måste bli bättre på att prioritera och styra projekten. Redan när det kommer in en projektansökan ska frågan ställas vem som har nytta av resultatet i slutänden.Luftig beräkning
- Det är så enkelt som att fråga, vem är intresserad av de här resultaten? Är de intresserade av att ta reda på resultaten? Hur ska det gå till?, säger Bengt Wittbom.Men på denna punkt brister det. Enskilda projekt likaväl som programmet som helhet anger hur många nya jobb och nya företag som förväntas bli resultatet av satsningen. Summan nya jobb som anges kan innehålla en hel del luft, menar de två konsulterna. - Det finns inga tydliga definitioner för vad är ett nytt arbetstillfälle? Så det räknas nog på väldigt många olika sätt som blåser upp det. Hur mycket har vi svårt att säga ännu, säger Henry Tham. Inga effekter
Att det ställs krav att projekten ska leda till nya arbetstillfällen är inte fel i sak menar han. Tidsperspektivet kan däremot diskuteras. - Problemet ligger i att du för tidigt förväntar dig för många företag och för många nya arbetstillfällen. Det kan ligga bortom projektets livslängd eller bortom programmets livslängd, säger Henry Tham. Effekterna av tidigare strukturfondsprogram har ifrågasatts, bland annat av ITPS som i en omtalad rapport från 2004 hävdade att man inte kunde se någon regionalekonomisk utveckling av de 17,8 miljarder kronor som satsades under åren 1995-1999. Tillväxtverket ser två problem under pågående programperiod; det finns alltför få projekt som konkurrerar om pengarna och det genomförs för mycket likartade projekt i Övre Norrland och Mellersta Norrland.- Det sker alldeles för litet lärande och överförande av kunskap mellan programområdena, säger Göran Brulin på Tillväxtverkets utvärderingsgrupp.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!