Att det var skolutveckling hon ville jobba med stod klart redan när hon gick lärarutbildningen på Umeå universitet i mitten av 1990-talet. Men det blev några år som lärare innan Ulrika Bergmark år 2004 fick en doktorandtjänst på Luleå tekniska universitet.
– Jag hade tur och fick fortsätta vara anställd på 20 procent i det rektorsområde jag var i då i Piteå, och tillsammans med rektor och arbetslag jobba vidare med mina forskarstudier. Att som forskare få jobba så praktiknära är väldigt meningsfullt. Min avhandling kom att handla om det vi fokuserade på där, nämligen etik, bemötande och relationer.
Vilken del av pedagogiken har du fokuserat på mest i din forskning?
– Där i början var det mycket det mellanmänskliga i skolan, efter det blev det mer att titta på så kallat uppskattande förhållningssätt. Ser vi och påtalar mest det som är problem? Det blir ju ingen särskilt peppad av. Bättre se vad som fungerar och jobba vidare utifrån det. Sedan har jag också arbetat mycket med elevers delaktighet och med hälsofrämjande arbete i skolan.
I Piteå kommun har du sedan fortsatt på förvaltningsnivå, du jobbar från förskola till gymnasiet men sitter i kommunhuset. Vad gör du just nu?
–Mellan åren 2017 och 2021 har jag haft en Flexittjänst som Riksbankens jubileumsfond finansierat. Syftet med den finansieringsformen är att koppla ihop akademier och industrier eller, som i mitt fall, kommunal organisation. Piteå blev första kommun i hela Sverige att få en Flexitforskare på en utbildningsförvaltning. Just nu jobbar jag med aktionsforskning där frågorna kommer inifrån skolorna, från lärare eller rektorer som formulerar ett behov de vill jobba med. Sedan finns jag med som vetenskaplig resurs, och efter årsskiftet kommer jag att bli vetenskaplig ledare vid kommunen. Kristina Hansson som är det i dag går i pension.
Kan du ge ett exempel på något behov lärare hört av sig om?
– Ett exempel är svensklärarna på Strömbackaskolan som ville utveckla litteratursamtal med eleverna. Istället för att läsa olika böcker fick eleverna samma bok. Den delades upp i flera delar och till varje samtal läste eleverna individuellt ett avsnitt. Det skapade många goda reflektioner kring texten och togs emot jättebra, både elever och lärare var nöjda. Som en förlängning av det projektet valde jag och en lärare att skriva en bok om erfarenheterna och koppla ihop det med forskning. Fem lärare till bidrog också med korta berättelser från praktiken. Boken finns nu som kurslitteratur på lärarutbildningen.
Finns det motstånd hos lärare att ta in forskare och forskning i undervisningen?
– Det kan det helt klart finnas. Folk kan vara rädda för forskare och forskning, men jag har försökt säga till folk hur forskning i skola kan se ut jämfört med den på universitet. I skolan går man från att identifiera behov av utveckling, testar vägar fram, analyserar dem och kommer framåt i en snabbare process än i den rent akademiska världen.
Vilka är dina styrkor som forskare?
– Tålamod är nog det som gör att jag är professor i dag, och att jag inte tappar tron på att något ska gå. En del lärare som varit involverade i projekt har sagt "Men hur kan du fortfarande tro på oss?". Men jag tycker själva processen är fascinerande, och det gäller vara nyfiken och uthållig.
Just att du kommer utifrån som bollplank är en kraft i sig tänker jag?
– Jo, jag kan ju ställa frågor som skulle kunna vara känsliga kollegor emellan eller om de kommer från rektorn. Jag är friare, mer neutral, och det hjälper tänker jag.
Till lärare eller skolledare som blir nyfikna på mer av det här med forskning i skolan eller förskolan, hur ska de göra?
– Vi har exempelvis UDiN, Utbildningsdialog i Norr, som är en seminarieserie där undervisning, forskning, utbildning och samverkan står i fokus. Den arrangeras av Luleå tekniska universitet, skolhuvudmän i Norrbotten och organisationen Norrbottens kommuner. Där är det erfarenhetsutbyten mellan universitet, förskola och skola som är det viktiga tänker jag, en sorts mötesplats några gånger per år, just nu via Zoom. Andra sätt för att lära sig mera om forskning och utvecklingsarbete är starta en bokcirkel på sin egen arbetsplats där man kan bjuda in en forskare, eller att gå kurser av olika slag på universitetet.