Kursändringen inom socialtjänsten i Luleå väcker frågor om vårdformer för personer med missbruk.
Som Kuriren berättat flyttar socialförvaltningen resurser från placeringar på institutioner till öppna insatser i hemmiljö.
Förändringen gäller hela förvaltningen, exempelvis äldreomsorgen, men det område som Kuriren belyst de senaste dagarna är missbruksvården.
Inom flera brukarorganisationer finns oron att personer som är motiverade för behandling i andra kommuner ska få avslag.
– Det som brukaren själv är motiverad för ger oftast bäst resultat. I brukarrådet tycker vi att den personliga integriteten är jätteviktig, säger Greger Björklund, ordförande i brukarrådet Leva.
Som Kuriren visade i lördagstidningen har antalet Luleåbor som beviljas behandlingshem sjunkit de senaste åren.
– Tittar man på var vi lagt våra pengar så är det vårddygn på behandlingshem där man, om man ska vara krass, har haft svårt att se resultat. Jag har svårt att se att just behandlingshem räddar liv, kommenterade socialchefen Mikael Lekfalk.
Enligt folkhälsoprofessor Sven Andréasson pekar forskningen på att det är vettigt att prioritera öppenvården, under förutsättning att man erbjuder insatser som visat sig effektiva.
– En studie behandlar frågan: är det bättre med institutionsmiljö eller öppenvårdsinsatser? Vinner man något på internatformen? Det allmänna svaret är nej. Det finns inget stöd för bättre resultat om personen åker iväg på behandling, säger Sven Andréasson och fortsätter:
– Men problemet med alla sådana studier är att det är en av flera sanningar. På individnivå finns människor som faktiskt kan ha nytta av institutionsmiljön. Personer som inte kan tillgodogöra sig öppenvård på grund av akuta sociala problem, hemlöshet och kaos.
Kommunernas problem, menar han, är i regel ett allt för begränsat utbud.
– Många erbjuder inte alternativ. De flesta personer som har problem med alkohol och narkotika är inte intresserade av tolvstegsmetoden. De tror inte på högre makter och gillar inte det ideologiska inslaget.
Resonemanget rimmar med hur Margareta Bladfors Eriksson (S), ordförande i socialnämnden, motiverar förändringarna i Luleå:
– Vi vill utöka verktygslådan med fler olika typer av insatser.
Enligt Sven Andréasson har även brukarrådets Greger Björklund rätt när han säger att man i högre grad bör lyssna på den enskildes önskemål.
– Att låta personer själv ha ett inflytande över vilken behandling som ska genomföras ger bättre resultat, säger han.