Gudrun Kuhmunen, SSRs vice ordförande för Norrbotten, menar att det som är kränkande är att man byter ut samiska namn. Det är inte namnet ”Lapporten”. Det är vem som satt det.
- Det är precis som vi aldrig funnits, precis som vi inte finns. Som att vi inte kan bestämma själva och har rätt att ha kvar våra benämningar på den mark där vi lever och verkar.
Dessutom har den samiska kulturen en väldigt nära relation till naturen. De är beroende av marken och har därför en stor respekt för den. När människor som levt av marken i generationer gett den ett namn får det betydelse.
- Vi har ju namn på varenda backe, varenda sänka, varenda plats. Överallt vi rör oss. Det var så man navigerade förut i naturen och det är så man navigerar än idag. Då blir namnen väldigt viktiga, för att det är både en levande kultur och en vardag för oss. Så när vi beskriver landet, marken, vart vi ska och var vi har varit, vart renarna ska och när vi gör det med kärlek till marken och kärlek till vårt språk så blir det betydelsefullt.
Hon fortsätter:
- Tar man bort det, tar man egentligen bort hela sammanhanget mellan människan och marken.
Per-Olof Nutti, Ordföranden för Sametinget, understryker att de inte prioriterat diskussionen i varken styrelsen eller sametinget. Däremot är även hans personliga åsikt att de samiska namnen ska vara vägledande.
- Idag förekommer de samiska namnen i lantmäteriets kartor. Sen finns det en diskussion om att ha de samiska namnen bara skulle innebära en säkerhetsrisk. Det kan jag ha förståelse för, att de är lite svåra att begripa. Men har man de samiska namnen, och ständigt ser det, då bör det ju fastna.
För att förbättra kunnandet om de samiska namnen och därmed säkerheten kan man börja med att se över läroböckerna i skolan. På så sätt kan man även undvika de stora diskussionerna som följde bland annat Girjasrättegången och användandet av begreppet ”lapp” istället för same.
- Om man redan på ett tidigt stadium väljer ett annat sätt från båda sidorna.
Men frågan om själva ordet ”Lapporten” i sig har han inget emot.
- Nej, det har jag väl inte. Det där har ju fastnat i folkmun och varit i läromedel. Vi försöker upprätta en sanningskommission i samarbete med regeringen där man kan diskutera dessa frågor sakligt. Att kalla något ”Lappland” behöver man väl inte undvika, eller ta åt sig som skällsord. Men vi vill arbeta i riktningen mot att förstå varandra och vara ödmjuk i alla situationer.