Positivt teaterresultat

Han gör en glädjepiruett på scenen när han berättar om ett lyckat fjolår och ett lovande nyinträtt 2008. - Tillkomsten av Kulturens hus, då kraxade olyckskorparna om vad det skulle betyda för oss. Men det blev bra, säger Erik Kiviniemi som konstaterar att de två husen gynnar varandra. Han inte bara summerar ekonomin och det fortsatt höga besökarantalet, nej produktionerna har gått bra.Otroligt nöjd
- Vi har turnerat med fem pjäser och haft en hög beläggning på besökare på dessa, runt 90 procent! Det är första gången vi ser det och det är glädjande. På hemmaplan har beläggningen varit runt 70 procent. Jag är otroligt nöjd! säger Kiviniemi.Men samtidigt som han gläds undviker man att slå sig för bröstet. - Det gäller att hålla i det här och erbjuda en bred repertoar och en mångsidighet. Men vi har bra folk i huset och här har gjorts ett otroligt bra jobb berömmer han, påtagligt stolt, sina medarbetare.Kvinnoåret 2008
I tuben för det nya året ligger två "kvinnoproduktioner".- Vi spelar upp två pjäser med kvinnliga regissörer i båda vilket är glädjande säger Kiviniemi och syftar på Anna Azcárates Stjärna och Stockholmsbaserade Kia Berglund från fria teaergruppen Giljotin, hon regisserar pjäsen Virginia Wolf.- Vi är ganska trogna orginalet, säger Kia Berglund om det klassiska materialet. I sin produktion vill hon berätta om det "övergivna barnet" det som verkar "gå i arv". Och avsaknaden av vuxenförebildens spegel som får effekt på hur vi hanterar våra egna liv exempelvis när det gäller modet att verkligen älska.Anna Azcárates uppsättning Stjärna handlar om flickan som upptäcks för sin förmåga att sjunga som de stora sångstjärnorna och hur framgångens väg inte alltid blir så lätt att gå till slut. - Musikal eller teater? Ja, svårt säga vad det är egentligen säger Azcárate som tillsammans med koreografen och Luleåsonen Camilo Bresky, utlovar en explosiv upplevelse i flera dimensioner för publiken.