Personal vid en förskola i Luleå upptäckte nyligen att köttfärsen som serverades till barnen hade polskt ursprung och kontaktade tidningen. "Det går ju stick i stäv med allt det där om att servera lokalproducerad mat och i Polen använder man mycket mer antibiotika inom djuruppfödningen", löd kritiken.
– Vi har fått en del synpunkter via e-post om att folk är missnöjda bland personal och föräldrar. Det är just köttfärsen som hängs ut och har blivit omdiskuterad och visst kan jag förstå det. De som är missnöjda har ju inte hela bilden av vad som finns inom anbudet i övrigt, säger Ulrika Rutqvist, som är enhetschef inom måltidsservice i Luleå kommun.
Storlek på förpackningen och hur pass finmald köttfärsen ska vara kan kommunen formulera i sitt underlag till anbudet. Men ursprunget kan kommunen inte styra, enligt Ulrika Rutqvist.
– Nej, då bryter vi mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Vem som helst inom EU ska kunna svara på vårt anbud.
Enligt lagen måste kommunen välja det mest prisvärda alternativet som uppfyller de krav som ställs. Den polska köttfärsen är nästan 27 kronor billigare än den svenska, den kostar 61,16 kronor kilot jämfört med 87,80 kronor.
– Om vi ändå skulle välja den svenska köttfärsen skulle någon annat få stryka på foten.
Denna termin köper kommunen in 8 350 kilo köttfärs. Prisskillnaden mellan polsk och svensk färs landar då på 222 400 kronor. På två terminer innebär det en prisskillnad på en halv miljon kronor.
– Det är mycket pengar bara för en enda produkt, menar Ulrika Rutqvist.
Luleå kommun har skrivit i sin livsmedelspolicy att man vill möjliggöra för lokala företag att lägga anbud. I dokumentet står det också att hänsyn ska tas till att djur i livsmedelsproduktion behandlas väl och att miljöstörningar begränsas.
Går det inte stick i stäv med ambitionerna i livsmedelspolicyn?
– Vi måste ju följa lagen om offentlig upphandling. Och sedan är det ju priset.
Ulrika Rutqvist tycker det är synd att det har blivit fokus på köttfärsen, då en stor del av den övriga maten som serveras i kommunens skolor faktiskt är svensk, till och med norrbottnisk. Som exempel nämner hon potatisen, som är från länet. Såväl kycklingen som fläsket- och nötköttet har svenskt ursprung.
– Det finns en kycklingprodukt i sortimentet som inte är svensk, men den har vi aldrig beställt, vad jag vet.
Ulrika Rutqvist påpekar att LOU nu ses över och att det kanske blir enklare att kräva livsmedel från Sverige framöver.
– I dag, när vi går ut med en anbudsförfrågan, så vet vi inte vilka svar vi får. Vi får ju aldrig skriva att vi vill ha exempelvis svenskt fläskkött. Vi kan inte diskriminera någon, då blir vi dömda för det.