Polismiss dominerade i rätten

Rättegången inleddes med att en kriminaltekniker från polisen visade upp herrskor i olika modeller, allt ifrån finskor till fjällvandringskängor och grova gummistövlar. Det skedde på åklagarens begäran för att visa hovrätten hur mycket det kan skilja i längd mellan skor av samma storlek. Den mätning som polisen gjort visade att det som mest skiljde 2,8 centimeter i längd på sulan mellan de olika modellerna, trots att skorna alltså var av samma storlek (43). Den längsta sulan var 31,5 centimeter lång. 42-åringens offentlige försvarare advokat Thomas Olsson konstaterade att ingen av sulorna når upp till de 32 centimeter som polisen uppmätt i snön och i skoterspåren som går mellan brödernas ladugård i Kalamark och parkeringsplatsen vid Eliasleden, den sträcka som polisen förmodar att mördaren gick. Efter skovisningarna inleddes slutpläderingarna. Vice chefs-åklagare Mikael Lundquist hävdade att det här målet inte liknar något annat mål. ? Det finns inget DNA, inget fingeravtryck, inget ögonvittne som binder 42-åringen till brottsplatsen, konstaterade Mikael Lundquist inledningsvis. Åklagaren ansåg ändå att det finns tillräcklig bevisning för att döma 42-åringen för mordet och det grova rånet. Åklagaren stödjer sig på de uppgifter som ett huvudvittne, en 32-årig bekant till 42-åringen har lämnat. Enligt huvudvittnet ska 42-åringen ha berättat för honom om sin plan att råna bröderna i Kalamark. Sökt av MC-klubb Utöver huvudvittnets berättelse finns en rad omständigheter som talar mot 42-åringen hävdade åklagaren vidare. 42-åringen saknar alibi för tiden då mordet begicks, han var skuldsatt och behövde pengar och han var en person som är beredd att begå allvarliga brott hävdade åklagaren. En av 42-åringens före detta flickvänner hade vittnat om att 42-åringen var eftersökt av fyra medlemmar av MC-klubben Red devils, som ansåg att han var skyldig dem pengar. ? Det höjer motivationen att skaffa pengar snabbt när sådana typer är efter en, sade Mikael Lundquist. Annat som talade till 42-åringens nackdel var enligt åklagaren att han hade stängt av sin mobiltelefon under tiden då brotten begicks. ? Om man ska begå allvarliga brott då är det inte bra att ha på mobilen, det vet alla i dag, hävdade Mikael Lundquist. Vidare att 42-åringen först inte velat erkänna att han hade haft ett skavsår på ena foten när han kom till Iggesund på morgonen den 15 april, dagen efter mordet. Den förklaring som 42-åringen sedan gett var en efterhandskonstruktion hävdade åklagaren. Fick skavsår En granne till bröderna Lindberg såg hur mördaren kröp in i ladugården genom en smal lucka. Grannen såg dock bara ett par blåa byxben och ett par grova bruna skor. Åklagaren hävdade att 42-åringen kunnat ta ett par blå arbetsbyxor från det hus som han disponerade tiden före mordet. Byxorna är försvunna. Efter polisens fadäs med den felaktigt angivna skostorleken i spåren mellan brödernas ladugård och parkeringen hävdade åklagaren att det inte finns något som utesluter att det var 42-åringen som avsatt spåren. ? Det är fullt möjligt att han haft något större skor på sig. Det skulle också kunna förklara att han har fått skavsår, sade Mikael Lundquist. 42-åringens flykt från Sverige talar också till hans nackdel hävdade åklagaren. Mikael Lundquist yrkade att hovrätten ska fastställa tingsrättens dom på livstids fängelse för mord och grovt rån. Han hävdade att uppenbara skäl talar för att 42-åringen måste sitta kvar i häktet. Advokat Thomas Olsson pekade inledningsvis på det faktum att det inte finns några bevis som binder hans klient till brottsplatsen. Han var också kritisk mot polisens sätt att utreda brotten. ? När man hittar en misstänkt så inriktas hela utredningen på att bekräfta misstankarna, sade Thomas Olsson. Thomas Olsson ifrågasatte huvudvittnets trovärdighet och särskilt uppgifterna om den bilresa som 32-åringen gjorde den 13 april. Advokaten tyckte att 32-åringens version om en avvärjningsresa var en helt osannolik konstruktion, liksom dennes uppgifter att det var 42-åringen som planerat en stöt mot bröderna Lindberg. ? 32-åringen kan tänkas ha planerat inbrottet hos bröderna. För att dölja sin plan för 33-åringen så har han sagt att det är 42-åringen som planerar ett inbrott, hävdade Thomas Olsson. Hittade inte dit Advokaten påstod att det kan ha varit 32-åringens far som körde till Kalamark den 13 april eftersom fadern hittade dit utan problem. Sonen sade sig däremot inte hitta dit. ? Det är pappan som kör ut 32-åringen och möjligen en till person för att rekognosera, hävdade Thomas Olsson. Det skulle förklara varför varken 32-åringen eller hans far var så angelägna att gå till polisen i det första skedet, trots att de visste att ett mord hade begåtts hävdade advokaten. Den kraftigt byggde 32-åringen kan dock inte ha krupit in genom den smala ladugårdsluckan. Andra uppgifter som talar för att hans klient inte låg bakom brotten var enligt advokat Olsson den vita bil som ett ungt vittne sett på Kalahattsparkeringen på mordkvällen. 42-åringen körde en röd bil. Även Sune Lindbergs uppgifter om hur mördaren hade agerat friar 42-åringen från misstankarna hävdade advokaten. ?Var är kassaskåpet? var det första som mördaren skulle ha sagt. ? Varför skulle 42-åringen fråga Sune när han vet att det står i salen? undrade Thomas Olsson retoriskt. Åklagarens resonemang om en hypotetisk (tänkbar) medhjälpare till 42-åringen fick advokaten att slutligen undra: ? Hur ska åklagaren övertyga rätten bortom allt rimligt tvivel att det inte är medhjälparen som finns på gården? Yrkade på frikännande Den sistnämnda kommentaren fick Mikael Lundquist att hänvisa till tingsrättens dom, där man resonerat om den osannolika möjligheten att 42-åringen varit medhjälpare till en okänd mördare, men valt att tiga om det trots att han riskerade livstids fängelse. Thomas Olsson yrkade på en frikännande dom och begärde att hans klient ska släppas på fri fot, men tillade att de inte begärde något omedelbart beslut i häktningsfrågan. Hovrätten meddelar dom den 18 mars. Beslut om 42-åringen ska släppas på fri fot eller ej kan komma tidigare än så meddelade rättens ordförande.