Polisman kräver att politiken agerar mot knarket

Narkotikan formligen väller in i länet. Samtidigt slår en för mild syn från domstolarna undan benen för de som arbetar mot problemet. Det anser polismannen Robert Lindman, som inför valet kräver åtgärder av politikerna.

Robert Lindman tror inte att samhället kommer lyckas få stopp på inflödet av narkotika. Men det går att begränsa, bland annat med hjälp av fler specialutbildade poliser. Det konstaterar han under en intervju i Boden tidigare under sommaren.

Robert Lindman tror inte att samhället kommer lyckas få stopp på inflödet av narkotika. Men det går att begränsa, bland annat med hjälp av fler specialutbildade poliser. Det konstaterar han under en intervju i Boden tidigare under sommaren.

Foto: Petra Älvstrand

Luleå2022-08-13 06:00

Det är några veckor kvar till riksdagsvalet. Samtidigt rullar stora partier av narkotika in i både Boden och Luleå – i en allt snabbare takt.

Det visar en kartläggning av stora beslag under 2021 och 2022, och det uppger ett antal poliser med specialkunskaper i ämnet.

Det är kilovis med cannabis. Det är kilovis med amfetamin. 

Men även kokain och narkotiska läkemedel.

Enligt de poliser som vi har varit i kontakt med är också mörkertalet med all säkerhet skrämmande stort.

Vi flyttar tillbaka tiden till en isande kall februarimorgon. Det är söndag och ett tåg från Stockholm har precis bromsat in vid perrongen på centralstationen i Luleå. 

Ut kliver två män, 18 och 19 år gamla. Båda är klädda i svart och bär på en exakt likadan väska. Den är blå till färgen, gjord för att transportera alpina pjäxor, och den är sprängfylld med narkotika.

Problemet för de unga männen är att två av polisens civila områdespoliser, som företrädesvis arbetar mot narkotika, befinner sig på perrongen. De har valt att starta sitt helgpass på tågstationen.

När poliserna ser att de två männen inte riktigt vet var de ska, väcks deras intresse. En av dem har då dragit huvan i sin tröja över huvudet. De är för lätt klädda för årstiden.

Ett beslut tas att kontrollera dem.

"Jag upplever honom som nervös, fåordig och "fipplig" med fingrarna. Jag säger till honom att ta upp händerna ur fickorna men X har svårt att följa dessa instruktioner då han hela tiden vill stoppa ner fingrarna i fickorna", skriver en av polismännen när han upprättar ett pm efter händelsen.

Insatsen blir en fullträff.

I de två väskorna påträffas totalt 36,7 kilo cannabisharts. Det är ett beslag som saknar motstycke historiskt sett i Norrbotten.

En av männen uppger vid rättegången i april att han kände sig lurad när insåg hur mycket hasch som fanns i väskorna inför resan. Men då fanns inget alternativ.

– Om jag inte hade gjort det här hade jag, min flickvän och våra familjer kommit till skada, säger 19-åringen.

Det här är ett av ett stort antal fall de senaste åren (se faktaruta).

Robert Lindman, som ingår i samma grupp som polismännen på stationen, har arbetat mot narkotika de senaste elva åren.

Hans svar på frågan om hur samhället ska stoppa inflödet av narkotika är både rakt och lite sorgligt.

– Vi lever i en utopi om vi tror att vi ska få bort narkotikan. Men däremot kan man begränsa den. Vi behöver fler poliser. Sedan behöver vi poliser som specialiserar sig. Som vi, säger han och fortsätter:

– Vi skulle kunna vara 20 stycken, och ändå haft att göra.

Robert Lindman tycker att politiker och domstolar har en alldeles för mild syn på de brott som kommer i spåren av narkotikan.

Han hänvisar till straffrabatter och att de mindre allvarliga brotten i många mål bakas ihop. En verklighet som slår tillbaka mot rättsväsendet, och i förlängningen mot hela samhället, menar han.

– Det är ett gissel. Jag kan ta samma person för en drograttfylla, 365 dagar i rad. Han kommer att få böter eller ett kortare fängelsestraff. Det blir inga konsekvenser av de 364 andra tillfällena.

Det här är en flathet från samhället som sänder ut fel signaler till de som är på glid, menar Robert Lindman. Det stör också polisens arbete.

Många brott blir aldrig inrapporterade på grund av missmod, hävdar han.

– En kriminell person kom fram till mig och frågade: "Robert, de här drograttfyllorna och de här olovliga körningarna – dom stryker dem för mig. Det är tio stycken. Är inte det konstigt?"

Samma dag som männen med pjäxväskorna ställs inför rätta och döms, grips en man på tåget i Boden. Han är 40 år gammal och i hans bagage påträffas 1,8 kilo cannabis och 94 gram kokain.

Gripandet visar tydligt vad som ligger bakom knarktransporterna.

40-åringen döms 2021 för inblandning i en stor penningförfalskningshärva i Uddevalla. I samma mål lagförs även en 46-årig man som i domen pekas ut som nära vän till honom.

46-åringen har under många år haft höga positioner inom kriminella nätverk, bland annat Original gangsters.

I dag uppges han leda gänget No Surrender.

40-åringen på tåget i Boden döms till två år och fyra månaders fängelse.

Robert Lindman uppger att polisen sedan en tid tillbaka har tvingats vänja sig att arbeta mot medlemmar i kriminella gäng.

– Vi stöter på dem här uppe, och de livnär sig på narkotika.

Några exempel 2021-2022

2021-05-19:

Två män, 27 och 34 år gamla, döms till tre respektive fyra års fängelse.

Beslag: 7330 gram cannabis.

2022-01-03:

En 55-årig man döms till fem års fängelse.

Beslag: 1889,1 gram cannabis, 1259 gram amfetamin, 10215 tabletter alprazolam.

2022-01-28: 

Två män, 24 och 27 år gamla, döms till fyra respektive tre och ett halvt års fängelse.

Beslag: 300 gram kokain.

2022-04-12:

Två män, 18 och 20 år gamla, döms till fyra år och sex månaders fängelse.

Beslag: 36,72 kilo cannabis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!