Polisens kritik i Lulebohärvan: "Spår sopades igen"

Lulebo hastade fram presskonferensen om den stora ekobrottshärvan – vilket kan ha skadat utredningen. Kritiken har funnits inom polisen. "Lulebo hade en stor press på sig", säger bedrägerienhetens förre chef Patrik Ström.

Förvarnades de misstänkta i Lulebohärvan när det allmännyttiga bolaget höll presskonferens våren 2020? "Går man ut med information, kan bevis förstöras och spår sopas igen. Precis det händer när såna här ärenden offentliggörs", säger polisen Patrik Ström, tidigare gruppchef för bedrägerienheten.

Förvarnades de misstänkta i Lulebohärvan när det allmännyttiga bolaget höll presskonferens våren 2020? "Går man ut med information, kan bevis förstöras och spår sopas igen. Precis det händer när såna här ärenden offentliggörs", säger polisen Patrik Ström, tidigare gruppchef för bedrägerienheten.

Foto: Arkiv

Luleå2022-06-14 11:00

Förra veckan kom åtalet i Lulebohärvan, efter en rekordlång utredning som åklagaren har beskrivit som "den största i Norrbotten".  

Nu erfar Norr Media att det länge fanns frustration och kritik inom polisen kring att Lulebo hastigt kallade till presskonferens den 22 april 2020, bara två dagar efter upprättad polisanmälan.

– Vi hade gärna sett att Lulebo väntade med att hålla pressträffen, säger Patrik Ström, tidigare gruppchef för bedrägerienheten inom Luleåpolisen.  

I stället innebar presskonferensen, menar han, att medbrottslingar till den huvudmisstänkte före detta Lulebochefen förvarnades om att polisen kunde slå till även mot dem.

Åklagare Rickard Finnberg har tidigare konstaterat att mobiltelefoner och datorer tillhörande misstänkta medhjälpare och företagare ”gick sönder” så fort medierna började rapportera om härvan, vilket Patrik Ström bekräftar. 

– Går man ut med information, kan bevis förstöras och spår sopas igen. Precis det händer när såna här ärenden offentliggörs. Har man mycket information sparad i telefoner och datorer, ser man till att inte vi ska komma åt det. 

Var det fel av Lulebo att stressa fram presskonferensen?

– De hade nog en stor press på sig. Lulebo kanske inte såg konsekvenserna då, utan ville vara mer transparenta gentemot media och allmänhet. Vi fick dem att skjuta upp pressträffen en dag men i vår värld hade det varit bäst om de hade väntat i några veckor. 

Samtidigt tog det åtta dagar innan polisen grep den huvudmisstänkte och gjorde en första husrannsakan den 30 april 2022, något som Lulebo tyckte dröjde för länge.

– Vi fick information från Lulebo bara några dagar innan presskonferensen och var tvungna att bilda oss en uppfattning om vad som hade hänt, hur vi skulle bevisa olika saker. Vi ville inte vidta tvångsåtgärder utan grund. Lulebo kan tycka att vi var för långsamma, medan vi anser att de hade för bråttom.

En del av Lulebohärvan som nu kan bli svår att bevisa för åklagaren är hur den huvudmisstänkte har agerat i maskopi med de fem åtalade medhjälparna, och här skulle den förlorade digitala dokumentationen mejl och sms ha varit till mycket nytta. 

– Jättesvårt att säga hur stor skada presskonferensen gjorde. Arbetet initialt blev svårare men slutprodukten, själva åtalet, tror jag inte har blivit sämre. Vi har hittat mycket material i Lulebos egna servrar och genom olika husrannsakningar. Vi fick ta andra vägar som krävde mer tid av utredning. 

Ström medger att hans egen bedrägerigrupp blev hårt prövad av Lulebohärvan. Lokalt i Luleå har polisen knappa resurser för att utreda den här sortens grova ekonomiska brottslighet och förre gruppchefen sticker inte under stol med att han hade önskat mer hjälp.

– Tidigare förlitade vi oss mycket på ekobrottsmyndigheten i Umeå men de senaste åren har vi fått utreda dessa ärenden själva i stället, trots att vi inte har vare sig resurser eller kompetens för det. Polisen behöver en bättre organisation för ekobrott. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!