Boden
Journalisten och författaren Po Tidholm har ägnat drygt 20 år åt landsbygdsfrågor, som rör norra Sverige i synnerhet. Nu är han ute på en riksomfattande turné som arrangeras av Folkets Hus och Parker tillsammans med Hela Sverige Ska leva. På Folkets Hus i Boden kommer han hålla en förläsning och därefter delta i ett panelsamtal med representanter från politiken, näringslivet och andra sektorer. Landsbygdsfrågorna är på uppgång, menar Tidholm, och Lokalsamtal är ett led i att ytterligare förstärka den positiva trenden. Medborgarna behöver bli lyssnade på av makthavarna.
– Det är rätt fantastiskt att den här frågan fått ett helt nytt liv nu än vad den haft på länge, säger han.
Han menar att politikerna börjat förstå vidden av problemet när de tittat utomlands. När glesbygden inte känt sig hörd, och när stad och land glidit isär, då syns det på valdagen. Inte minst i England och USA.
– Befolkningstäthet är minsta gemensamma nämnare bland de som röstat på populistpartier och röstat för Brexit, till exempel. Det här skrämmer upp de etablerade partierna i riksdagen, säger han.
Den största delen av politiken som bedrivs på landsbygden är en återspegling av den politik som rikspartierna vill driva, menar han.
– Det är ganska svårt för Socialdemokraterna i Molkom att kommunicera uppåt till sina huvudkontor att de här problemen har vi och det vore bra om ni kunde adressera de på riksnivå, men det gör man inte, säger han.
Landsbygdsfrågan är fortfarande inte ett hett ämne, varken bland politikerna, eller tillfrågade väljare. Han pekar på att alla glesbygdskommuner och orter alla har sina egna problem. Då måste politiken också tänka om.
– Kanske ska man inte baxa upp landbygden som en separat fråga, utan få in ett stad och land- perspektiv i alla frågor, som i sjukvården, till exempel.
Med Essä- och reportageboken Norrland, och förra årets Läget i Landet (2017) målar han en dyster bild av verkligheten på landsbygden. Det är något som företrädande politiker inte har velat kännas vid. En konsekvens av "sveket mot landsbygden" medförde under 90-talet att kommunerna började tävla om inflyttningen genom platsmarksnadsföring. När alla kommuner ska berätta att de är bäst och har nära till naturen blir allt ett nollsummespel, menar han.
– Det har ju varit så när politikerna suttit fast i det här attraktivitetsarbetet. Det viktigaste har varit att polera kommunens varumärke, och då vill man inte ha någon som säger tvärt om. Då har det svårt att föra en dialog.
Vinden har dock sakta börjat vända, och han har hopp om att politikerna börjat fundera i andra banor.
– Jag var på en konferens i Norrbotten förra vintern, med kommunförbundet. En vanlig tillväxtkonferens. Men den utvecklade sig till att ifrågasätta tillväxten som norm. Är det här något som vi bör sträva efter, vad finns i foten av regnbågen? Det är ganska nytt skulle jag säga, även om det fortfarande nog mest sägs i stängda rum.
Ser du någonting positivt med landsbygdsutvecklingen de senaste åren?– Landsbygden är ju en öppnare plats. Socialt öppen. Om inte annat så har den stora invandring 2015 och 2016 visat vilket fint och öppet samhälle som finns på den svenska landsbygden. Den är en bra och social miljö, och så har det ju inte alltid varit. Det har nog varit lite instängd och isolerat. Världen är mer närvarande där nu.
bjorn.nystrom@norrbottensmedia.se