Patrik Ruumensaari, gatuchef Luleå kommun.
Elva miljoner kilo. Där har ni totalvikten på det grus som kommunen hittills har använt för att bekämpa halkan i Luleå denna vinter.
Om man räknar med att det går åt cirka tre kilo grus per kvadratmeter så räcker 11 000 ton till att grusa en yta som motsvarar drygt 500 fotbollsplaner.
Bara kostnaden för gruset landar på cirka 2,2 miljoner kronor inklusive moms.
Och till våren ska allting upp igen. Det har gjorts försök med att tvätta och återanvända gruset men kostnaden per ton blev fyra gånger dyrare.
Nu körs gruset tillbaka till leverantören och kan senare användas för att bygga till exempel bullervallar.
Men det är inte allt grus som sopas upp. Mycket följer med i snön som forslas till snötippen på Porsön. Och där blir det kvar.
– Där ligger det rätt mycket. Hur mycket är svårt att svara på, säger gatuchefen Patrik Ruumensaari.
Har vi en ny skidbacke där på sikt?
– Ja, det är en liten mer offensiv landhöjning där på Porsön men det kommer inte jag att få var med om – eller mina barnbarn, säger Patrik Ruumensaari och skrattar.
Men även om kommunen bevisligen grusar flitigt så finns det fläckar lite här och där som är rena isbanan.
När det kommer till trottoarer i stan är det fastighetsägarens ansvar att halkbekämpa.
– De trottoarer som LLT trafikerar ser vi till att halkbekämpa men annars är det fastighetsägarnas ansvar,
Kommunens containrar med grus som finns utplacerade på bland annat Lulsundet och i byarna har dagligen länsats på grus.
– Vi fyller dem på morgonen och på kvällen är det tomt.
Om du får välja, snöröjning eller halkbekämpning.
– Snö.
Även om snöröjningen är en mer kostsam process är halkan dyrare för samhället i stort.
– Regionen får väldigt stora kostnader med halkolyckor, säger han.
Och Region Norrbotten märker av att det är halt i Luleå. På akutmottagningen i Sunderbyn har antalet patienter som råkat ut för halkrelaterade olyckor, ökat de senaste dagarna.
Enligt regionens kommunikationsavdelning finns det inga siffror men det handlar om många olyckor, främst frakturer på handleder och fotleder samt även någon enstaka hjärnskakning.
Vad kan man då göra för att minimera risken för att halka och hamna på sjukhus? Om det är någon som har koll på det här med halka så är det Glenn Berggård, forskare vid LTU.
– Man ska tänka på att ha bra skor som fungerar både i lös snö och på hala ytor och är det halt, tänk på att ta med broddar eller andra halkskydd, säger han.
Glenn Berggård förespråkar pingvingång för att inte halka.
Det är dessutom bra att ha koll på hur skorna eller broddarna fungerar på olika ytor så att det inte sker några överraskningar.
Skor som är försedda med dubbar eller spikar är inte så populära bland stadens handlare, det gäller att ha med sig skor med vanliga sulor om köplusten faller på.
– Det finns även skor med infällningsbara broddar men många gånger behövs ett litet verktyg för att kunna göra det, glöm inte det, säger Glenn Berggård.
Det finns även andra sätt att förhindra ett fall och därmed skador.
Att träna upp balansen är ett bra sätt men är den väl förlorad och fallet är ett faktum finns det andra knep för att minimera skaderisken.
Det handlar om att landa rätt. Man ska tänka som en kampsportare som rullar runt vid nedslaget för att på så sätt ta ut energin.
– Försöker man ta emot sig med handen är risken stor att man bryter underarmen.
Men hinner man det, det går ju så snabbt?
– Det går väldigt snabbt, därför är det bra om man har övat på kampsportsfallen många gånger innan så att det sker automatiskt.
Men det som är allra viktigaste att skydda är trots allt huvudet.
– Vrid ner hakan mot bröstkorgen så att inte huvudet slår i först för det kan bli riktigt allvarligt, säger Glenn Berggård.