Piloter tackar nej till uppdrag i Afghanistan
Tre besättningar från Luleå tänker inte följa med till Afghanistan. Någonting som kan få stora konsekvenser för försvarets planering.
Foto:
Lars Grönlund tänker inte bara på hotbilden. Klimatet innebär en stor omställning. - Där nere är det varmt, hög terräng och väldigt dammigt. Det kan vi inte öva i Sverige utan måste åka till Spanien. Om vi inte får tillräckligt med tid för utbildning kommer vi inte att vara tillräckligt förberedda för uppgiften. Trots att förändringen träder i kraft redan den 1 april har inte besättningsmännen som inte har tackat ja fått något besked om vad deras arbetsuppgifter blir efter den 31 mars. - Det har tidigare pratas om att vi piloter med lite mer erfarenhet ska bli mer involverade i utbildningen av nya piloter men just nu vet vi ingenting, säger han. Lars Grönlund tycker att det är synd att flygräddningsberedskapen försvinner från F 21 och anser att det visst hade gått att ha kvar den i förminskad form om försvaret hade velat. Kompetensen finns
- Vi har lagt ett förslag att personalen som inte vill åka till Afghanistan kan kombinera utbildning och flygräddning. Kompetensen och möjligheten finns ju då de gamla maskinerna ska vara kvar i Sverige. Men det känns som att allting inriktas mot utlandstjänst. Det inhemska kommer i efterhand. Tyvärr blir det ju mindre resurser till det civila samhället. Försvarsmakten är i behov av att så många som möjligt deltar i utlandstjänsten för att kunna genomföra sin planering med ett rotationssytem av besättningarna. Någonting som hade inneburit att de fått vistas en kortare tid i Afghanistan och en längre tid i Sverige. Att sex piloter från F 21 inte tackat ja innebär att personalen som åker blir färre och får tillbringa längre tid i Afghanistan. - Märkligt att de inte tar reda på om det finns tillräckligt med intresserad personal för att genomföra uppdraget innan de beslutar allting, säger Lars Grönlund.
Så jobbar vi med nyheter