Personaltätheten i skolan ska ökas

Skolförvaltningen i Luleå ansöker om statliga bidrag för att öka personaltätheten i lågstadiet samt minska barngruppernas storlek i förskolan.

Viktig insats. Lågstadielärarna, Ingrid Elisabeth Wikström och Daniel Uvemo välkomnar lågstadielyftet. " Det är viktigt och en bra start i skolan", säger Daniel Uvemo.

Viktig insats. Lågstadielärarna, Ingrid Elisabeth Wikström och Daniel Uvemo välkomnar lågstadielyftet. " Det är viktigt och en bra start i skolan", säger Daniel Uvemo.

Foto: Eija Dunder

LULEÅ2015-08-29 06:00

Beskedet om att Luleå kommun har chans på cirka 13,5 statliga miljoner för att genomföra det så kallade "lågstadielyftet" kom i slutet av juni. Pengarna är till för att höja kvalitén i årskurs ett till tre inom grundskola och grundsärskola. Det finns fyra olika alternativ att ta ställning till och det brinner i knutarna för ansökan ska vara inne senast 15 september.

– Vi är i full gång med att titta på vad vi ska söka för att medlen ska göra största möjliga nytta, säger Susann Johansson, verksamhetschef för grundskolans lägre årskurser samt fritidshemmen.

Det första alternativet att ta ställning till ger personalförstärkning i form av lärare, förskollärare och speciallärare. Om detta alternativ väljs räcker pengar till att anställa 27–29 lärare, inom Luleå kommun finns ungefär 30 enheter som har lågstadieverksamhet.

– Det blir inte ens en tjänst per enhet, dessutom är enheterna väldigt olika stora. På grund av lärarbristen är det heller inte säkert att det finns lärare att anställa även om vi vill, säger Susann Johansson.

Det andra alternativet gör det möjligt att anställa annan typ av personal som ska avlasta lärarna så att de i högre grad kan bedriva undervisning. Det kan vara allt ifrån administrativ personal till skolvärdar och skolbibliotekarier, till exempel.

– Hur många personer det kan bli är svårt att säga, det beror helt på lönenivån.

Det tredje alternativet handlar om att minska klasser eller gruppstorlekar, antalet är oklart.

– Vi upplever inte att det största behovet finns där. I stället handlar det om att få in fler lärare och att vara fler pedagoger i klassrummet, säger Susann Johansson.

Det fjärde och sista alternativet handlar om andra insatser för att utöka tiden som lärare har till undervisningen. Där är det möjlig för kommunen att ha ett friare tänk kring behovet.

Barn- och utbildningsförvaltningen ansöker även om statliga medel för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Ett bidrag på 30 000 kronor utgår för varje barn/plats som reduceras. Fokus ska ligga på de yngre barnen.

– Vi vill prova den här möjligheten vid någon enskild förskola eller i ett område, säger Annica Backman, verksamhetschef för förskolan.

Men statsbidraget är som sagt enbart ett bidrag. Kostnaden för en plats i förskolan, exklusive kostnaden för en lokal, ligger i snitt på 100 000 i kronor i Luleå.

– Bidraget är bara en stimulans, man ska klara hem det ekonomiskt också. Vi vet att det finns kommuner som avstår.

Bakgrund

I dag når många elever inte målen in grundskolan. Förra sommaren lämnade cirka 12 700 elever i landet grundskolan utan gymnasiebehörighet. Andelen elever som saknar behörigheten har successivt ökat sedan slutet av 1990-talet.

Regeringens målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. För detta krävs att eleverna får den tid de behöver med sina lärare och att undervisningen anpassas till elevens förutsättningar och behov.

Regeringen har även gett Skolverket uppdraget att återinföra riktmärke för storlek på barngrupper i förskolan. Riktmärke ska införas i kommentarerna till allmänna råd om förskolan.

Källa: Regeringskansliet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om