Det handlar om tomträttsavgifterna, den årliga hyra villaägare betalar för tomtmarken. Det är Luleå kommun som vill ha betalt. Kommunen erbjuder de som har sådana avtal att bli ägare till tomterna.
Tidigare utgjorde priset 70 procent av taxeringsvärdet. Senare förbättrades erbjudandet till 50 procent av taxeringsvärdet.
Förlorade
Lars-Gunnar Edins familj, med radhus på Björkskatan, hade då redan löst in sin tomt och räknade ut att man gått miste om 11.900 kronor.
- Det vore rimligt att även vi ges rätten att köpa tomten till det pris som gäller i dag, skrev Lars-Gunnar Edin i ett medborgarförslag.
Till Kuriren säger han sig känna till en affär som gjordes sedan taxeringsvärdet stigit och den köparen förlorade 40.000 till 50.000 kronor.
För mycket
Stadsbyggnadskontoret svarar att rätten till friköp är från 1990 och omfattar 760 försäljningar.
- Att gå tillbaka, beräkna och eventuellt kompensera dessa friköp är inte rimligt, anser stadsbyggnadskontoret.
Däremot konstateras två tomtinnehavare som bör få frisedel. De köpte ut tomterna med tillträde 1 oktober 2010. Det nya priset beslutades kommunfullmäktige om 20 december samma år.
- Vid förändring av regler uppstår alltid en brytpunkt. Olyckligt men oundvikligt. Men eftersom de här två friköpen skedde "i nära anslutning till beslutet om sänkning av friköpspriset", så bör de få tillbaka mellanskillnaden som kompensation, föreslår stadsbyggnadskontoret. Övriga friköp från det året gjordes redan på våren, resonerar kontoret. De, och övriga köpare, får inte tillbaka pengar.
Bättre idé
- Vad är det för rimlighet i det här? De ger alltså med sig litet grand, då får de ju problem med oss andra, säger Lars-Gunnar Edin.
Man behöver inte backa till 1990, påpekar han. Taxeringsvärdena har ändrats flera gånger. Det påverkar. Den logiska lösningen är därför att bara backa till den punkt då ett friköp blev dyrare än vad det skulle bli nu.
Politikerna får bollen.