Luleå kommun rustar för en av sommarens stora begivenheter: Politikerveckan i Almedalen. Dit skickar kommunen en åtta personer stark delegation, med en budget på 700 000 kronor, för att uppvakta makthavare och påverka beslutsfattare i en rad frågor som rör både Luleå och Norrbotten. Nu står sossarna Niklas Nordström och Lenita Ericson, hamndirektören Henrik Vuorinen och samhällsstrategen Emma Aludden på en bogserbåt förtöjd vid Strömören och förklarar hur viktigt det är för Luleå att finnas på plats i Visby.
Om detta kan man naturligtvis debattera. Klart är dock att det bubblar på öjn som delegationen är på väg till.
Anledningen är att NMR, Nordiska motståndsrörelsen, fått tillstånd av polis och Region Gotland att delta på politikerveckan, att kunna sprida sitt budskap om den ariska rasens överlägsenhet och beväpnad kamp mot det demokratiska samhället,
Region Gotland skyller på att man inte sett vilka det var som sökte plats och polisen tycker sig inte ha lagligt stöd att stoppa organisationens deltagande på förhand. Samtidigt hotar både Feministiskt initiativ och Roks, riksorganisationen för kvinnojourer, med bojkott och RFSL, riksförbundet för sexuellt likaberättigande, känner sig tvingade att ändra på eller ställa in vissa aktiviteter.
Det är där, i påtryckningspartyt bland nazisterna, som Luleås framtid kan avgöras.
– Någon officiell hållning från Luleå kommun i den frågan finns inte, men min personliga uppfattning är att vi inte kan säga att allt är tillåtet inom ramen för demokratin. Jag tycker det är direkt felaktigt att släppa in dem och låta dem få den exponering som det ändå innebär, säger Nordström.
Varför?– De skrämmer folk. Det här är inte en politisk röst, det är en gruppering som är beredd att ta till våld för att Sverige ska se ut som de vill. Det finns många som tycker det är direkt obehagligt.
1 maj: Arbetarrörelsens helgdag. Drygt 500 nazister marscherar i Falun, organiserade av den våldsbejakande och högerextrema organisationen Nordiska motståndsrörelsen, NMR.
9 juni: Tre män med koppling till NMR åtalas för en rad bombdåd mot flyktingboenden och en lokal för vänstersympatisörer på västkusten.
11 juni. En beväpnad man kör, i en bil prydd med nazistsymboler, mot demonstranter som protesterar mot Sveriges asylregler utanför Malmö. Mannen misstänks för hets mot folkgrupp, brott mot knivlagen, brott mot vapenlagen och misshandel.
Det är något som händer – och det handlar inte bara om våldsbrott eller nazistdemonstrationer. För plötsligt dyker de upp lite varstans, symbolerna som Europa lärde sig hata för snart ett decennium sedan. Flygblad på Storgatan, kritade stridsrop på Nytorget, ett stiliserat Hitleransikte på en soptunna på Mjölkudden, en hakkorsflagga som tjuvhissats i stången framför Luleås kommunhus på påskdagen för tre år sedan.
Lössen har spridit sig även till Luleås kofta.
– Det handlar inte bara om Almedalen. Jag tycker det finns en naivitet, att vi inte riktigt tar tag i de här människorna. De är beredda att ta till våld för att påverka det svenska samhället, då måste de mötas med det också, säger Nordström.
Några planerade demonstrationer eller aktioner mot nazisterna finns inte, men Niklas Nordström utesluter inte att det kan bli aktuellt, spontant, på plats.
– Det kan uppstå där nere, i så fall. Jag tror att många tänker på det här, obehagskänslan finns där. Vi blir påminda om det, det finns här, 2017 är de här krafterna igång. Tyvärr också i vår stad, säger Nordström.
Vad kan ni politiker göra för att motverka det?– Jag tycker att det vi gör nu är en slags motkraft. Vi vill inte vika ner oss och ändra vårt arbetssätt på grund av rädsla. Vi är övertygade om att det är bra att träffa människor och prata. Det blir Sverige bättre av.