Kommunarkivarien Thomas E:son Åkerlund låter lyrisk när han lotsar oss genom arkiven. Han berättar att här finns Luleå kommuns historia från 1862 och framåt bevarad. Men fram till sammanslagningen 1969 bestod dagens kommun av Nederluleå och Råneå kommuner samt Luleå stad.
Stadsarkivets handlingar på de 3.000 hyllmetrarna bygger till största del på beslut och beslutsunderlag när det gäller personal, byggnadslov, stadsplaner, skolan, fattigvård, gatujobb, hamnverksamhet, kommunskatt, brandkår, hälsovård och för den delen även ohälsa med mera. Sedan finns samlingar med klipp, handlingar och bilder sorterade bland annat efter namn på byar, kvarter och fartyg.
- Våra dokument och bilder speglar sin tid. Vi dokumenterar dock inte lika omfattande som till exempel museer gör.
Forskarrum
- Vi finns till för alla intresserade kommuninvånare och andra som av olika anledningar vill ta del av handlingar och bilder. Därför har vi inrett ett speciellt forskarrum. Där finns det redan litteratur om Luleå kommuns historia, tidningslägg, mikrofilmade handlingar från församlingarna med mera. Och så kan vi i personalen hjälpa till att via dator och andra söksystem ta fram sådant som finns bakom lås och bom, säger Thomas Åkerlund.
Även det stora bildarkivet är en skattkammare och guldgruva. Alla miljonen bilder och negativ finns också registrerade och sökbara. Allmänheten kan beställa kopior eller bilderna digitalt enligt dagens teknik. Intresserade kan också ta del av fem olika bilder. De publiceras under olika teman varje månad på stadsarkivets hemsida.
- Varje år gör vi också minst en större utställning här i stadsarkivets korridor. Från i november till och med 21 maj i år heter utställningen Fyra i en. Just nu jobbar jag med att ta fram bilder till nästa utställning. Den har premiär lagom till årets studentexamen. Och den innehåller studentbilder från åren 1957 till 1968, berättar bildarkivarie Rose-Marie Olsson. Hon registrerar bilder och ordnar fram beställda bilder både på papper och digitalt.
Som en extra pärla i bildarkivet kan nämnas att Luleåfotografen Gunnar Bergbom skänkt sitt porträttarkiv dit.
- Ja, den gåvan är vi alla mycket stolta över. Där återfinns många både kända och mindre kända avbildade. Bland annat de första klassiska bilderna av Maud Adams, eller Wikström som hon hette på den tiden. Hon bodde då i Mjölkudden och blev sedan fotomodell i Paris. 1967 kom hon 22 år gammal till New York, där hon samtidigt med modellkarriären lärde sig skådespelaryrket, säger Thomas Åkerlund.
En stor profil
Stadsarkivet medverkar på olika sätt för att visa många av sina godbitar för allmänheten. Väldigt populär är deras årsbok, som hade premiär 1998. I en senare utgåva hedrades en stor profil, som i 70 år dokumenterat Luleå stad och senare Luleå kommun centrala delar.
- Det handlar om Helmer Widlund (1909-2007). Han fick sin första kamera 1928. Samtidigt som han arbetade som kronoassistent började han dokumentera stadens byggnader och kvarter. Men lika stor nytta om inte mer gjorde han genom att samla in andras bilder. Det började med att han köpte upp vykort med Luleåmotiv. Sedan inspirerade han andra fotografer att vara med.
- Helmer jobbade med sin kulturgärning fram till sin död, då han var 98 år. Han blev känd som en snäll person. Han var en hejare på oerhört många roliga historier. Som mest var han också samtidigt med i 35 föreningar.
Praktverket Sjöstad
Även Kuriren finns med i bilden på många sätt i Luleå kommuns stadsarkiv.
- Jag tänker framför allt på medarbetaren Arvid Moberg (1900-1986). Han satt här ofta i forskarrummet och tog fram olika uppgifter. Han hade ju kommit ut med praktverket Sjöstad. Och nu samlade han fakta till en ny bok, som han tyvärr inte hann med att slutföra innan han dog. Av hans hustru Inger fick vi sedan överta hundratals bra historiska bilder och negativ, som vi är stolta över, fortsätter Thomas Åkerlund.
Stadsarkivets bilder har även kommit till användning på andra sätt än hittills nämnts. Jag tänker då på den storbildsutställning som sommartid visats i Södra hamn. Pådrivare för detta har en grupp med konstnären Ricky Sandberg varit. Flanerande Luleåbor och besökare har även de senaste åren kunnat göra historiska vandringar på egen hand. Luleå hembygdsförening har satt upp skyltar som berättar om intressanta byggnader och annat. Och bilderna på skyltarna kommer från stadsarkivet.
Den riktiga pärlan
Finns det annat än det vi nämnt i stadsarkivet?
- Ja, i allmänhetens forskarrum dominerar ett skrivbord, som en gång användes av A E Fagerlin (1857-1937). Han var borgmästare i 46 år i Luleå och avgick 1936. I rummet finns också gamla härliga stolar från tiden när polisen var kommunal. Vi visar med stolthet även en gemensam snusask för stadsfullmäktiges herrar, som skänktes av järn- och grosshandlaren Carl Brandfors (1859-1903). Men det var året 1900, på tiden före den 21 december 1920, då lärarinnan Sigrid Holm valdes in som första kvinnan i fullmäktige.
- Till sist vill jag nämna den riktiga pärlan. Det är en oljemålning som föreställer Gustav II Adolf, som grundade Luleå stad 1621. Den målades av schweizisk-tyske konstnären Matthäus Merian året efter kungens död den 6 november 1632. Efter många om och men hamnade den i Göteborg och såldes på auktion på 1950-talet. Luleå kommun vann budgivningen som slutade på 50.000 kronor. Undrar vad den är värd idag? Nu vill jag att den fina målningen plockas upp ur gömmorna och att den under säkerhet kan visas för allmänheten, avrundar Thomas Åkerlund.