Översyn efter bråk

Hela fjälljaktsreformen från 1993 kan komma att ses över. Det tror Jan-Olov Westerberg, chef för länsstyrelsens miljöavdelning. Igår hölls överläggningar om fjälljakten mellan en rad intressenter. Jordbruksministern kommer snart till länet och lär bli uppvaktad i frågan.

Foto: CORY SCHAEFER

LULEÅ2008-01-23 01:45
I går hölls överläggningar om fjälljakten. Värd för mötet var landshövding Per-Ola Eriksson, och bland deltagarna syntes företrädare för turistnäring, jägare, samer, jaktkortsåterförsäljare, fjällkommunerna och företagarna.- Vi håller fast vid vår policy: boende i fjällkommunerna ska ha möjlighet att köpa årskort och därefter övriga länsbor och i tredje hand övriga svenska jägare. Måste man göra restriktioner så ska det i första hand drabba utländska jaktgäster. Vi har inget emot att utländska jägare jagar här men det måste ske på våra villkor, säger Roger Kempainen, ordförande för jägareförbundet i Norrbotten.Han tycker 2007 års jaktsäsong i fjällen inneburit ett stort krångel för jägarna. Detta på grund av färre återförsäljare av jaktkort, mer viltrapportering och att småviltjägare som inte är bosatt i en fäjllkommun bara kunnat jaga max fem dagar i sträck.Sätta gränser
-Det finns medlemmar som struntat i att jaga på grund av krånglet. Det här är oacceptabelt.Roger Kempainen efterlyser nu enklare regler och befaras högt jakttryck så borde länsstyrelsen kunna sätta gränser för utländska gäster.Jägareförbundets fjällråd ska nu titta på hur regelverken sett ut och vad man kan lära sig av det.Jan-Olov Westerberg berättar att syftet med gårdagens överläggning var att redovisa statistik och att få del av synpunkter inför arbetet med att utforma de regler som ska gälla för den kommande jaktsäsongen.Granskar regelverk
Han säger att det finns olika uppfattningar om det system som tillämpats i höstas men att ambitionen är att öka antalet återförsäljare av jaktkort.Länsstyrelsen analyserar nu JK:s beslut men har redan konstaterat att det inte får finnas några regelverk som baseras på var man bor. Det har fått till följd att länsstyrelsen nu även granskar andra regelverk som baseras på var du är bosatt.-JK säger att vi i första hand ska följa EG-rätten och i andra hand svensk lagstiftning. Det är en stor förändring som kan beröra andra områden: Det gäller möjligheterna att delta i ett upplåtelse-älgjaktslag på statens mark ovan odlingsgränsen, möjligheten att fiska med nät i inlandskommunerna, möjligheten till jakt på statens öar i skärgården samt ripsnarning. Vi ska nu se vilka förändringar som behöver göras och vi kan komma att behöva samtala med regeringen. Det kan bli omfattande förändringar.Krävs ny inriktning
Kan man tänka sig årskort för småviltjakt för både ortsbor, länsbor och övriga jägare, svenska och utländska?-Det är ett alternativ vi kommer överväga. Införs ett sådant årskort har grunderna för fjälljaktsreformen som infördes 1993 fallit i sin helhet. Min personliga uppfattning är att det krävs en ny politisk inriktning. Grunderna i 1993 års reform var att säkerställa möjligheten till jakt och fiske för i första hand medborgarna i Sverige. Det är ett komplicerat läge där vi nu försöker hitta vägar framåt.Enligt vad Kuriren erfar kommer jordbruksministern Eskil Erlandsson (c) upp till Norrbotten i samband med Jokkmokks marknad och han lär säkert bli upppvaktad i fjälljaktsfrågan.
w 5 april 2006: Rennäringsdelegationen beslutar att senarelägga jaktstarten med två veckor för utländska jägare samt införa krav på jaktguide. Fyra turistföretagare i Arjeplog anmälde beslutet till Kommerskollegiet eftersom de ansåg att det diskriminerade utländska jägare.w 27 juni 2006: Kommerskollegium konstaterar i en utredning att länsstyrelsens beslut kunde utgöra ett hinder mot den fria rörligheten för tjänster.w 19 oktober 2006: Kommerskollegium gör ett yttrande i vilket man skriver att länsstyrelsens beslut att senarelägga jaktstarten för utländska jägare strider mot gemenskapsrätten och att kraven var diskriminerande.w 13 november 2006: EU-kommissionen skriver till regeringen och framhåller att reglerna för småviltjakten kunde utgöra ett hinder för den fria rörligheten för tjänster.w 20 november 2006: Kuriren berättar i en artikelserie om bråket kring fjälljakten och att syftet med de nya reglerna var att få stopp på "invasionen" av norska ripjägare. En av de tyngre anledningarna till att länsstyrelsen i Norrbotten införde hårdare krav för utlänningar var masslakten av ripa i Kirunafjällen hösten 2005. w 21 december 2006: Regeringen ger jordbruksverket i uppdrag att efter samråd med fjällänen göra en översyn av föreskrifterna så att de stämmer överens med gemenskapsrätten.w 6 februari 2007: Rennäringsdelegationen i Norrbotten har möte men tar inget beslut vad gäller utländska jägares jaktmöjligheter i fjällen. Ledamöterna ville först att regeringen sätter ner foten i frågan. Länsstyrelserna i Västerbotten och Jämtland beslutade dock att utländska jägare ska kunna jaga på samma villkor som svenska jägare.w 5 mars 2007: Jägarna i Kiruna är på krigsstigen och arrangerar manifestation. Jägareförbundet befarar en invasion av utländska jägare om Sverige följer EU-kommissionens råd. Jägareförbundet anser också att jakten inte ska klassas som en tjänst. w 22 mars 2007: Regeringen ändrar rennäringsförordningen eftersom kravet på fast bosättning i Sverige kan utgöra ett indirekt diskriminerande hinder för rörelsen för tjänster, vilket strider mot EG-fördraget. Jägareförbundet är kritiskt och anser att regeringen lagt sig platt för EU.w 1 april 2007: länsstyrelsen i fjällänen diskuterar småviltjakten. Länsstyrelsen i Norrbotten vidhåller uppfattningen att möjligheterna för fjällboende att köpa årstillstånd för ripjakt är förenliga med EG-rätten.w 22 augusti 2007: länsstyrelsen presenterar i ett pressmeddelande de nya regler som gäller. Utländska jägare får nu börja jaga samma datum som svenska jägare och alla jägare, förutom de som är bosatta i fjällkommunerna, får köpa dygnstillstånd för 250 kronor per dygn och för högst fem dygn i följd.w 15 januari 2008: JK konstaterar att länsstyrelsens beslut 2006 stred mot EU:s gemenskapsrätt. Denna rätt innebär att tjänstemottagare, inklusive turister, får resa till en annan medlemsstat i syfte att utnyttja tjänster på samma villkor som medborgare i landet. JK:s beslut innebär också att Arctic Air i Arjeplog får närmare 600.000 kronor i skadestånd av staten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om