Projektet tog fart för flera år sedan. Jeaneth Johansson, professor vid Luleå tekniska universitet, berättar att hon tillsammans med sina forskarkollegor Malin Malmström och Joakim Wincent skulle studera hur offentliga svenska finansiärer fattade beslut kring finansiering av företag.
Varför valde ni det här ämnet?
– Jag har hållit på med finansiell bedömning, det är mitt område. Vi är alla ekonomer i botten, säger Jeaneth Johansson.
Resultatet i studien blev oväntat, kan du berätta?
– Vi satt med på flera olika besluts- och diskussionsmöten där man redogjorde för vad som framkommit. Först i början såg vi ingenting, vi var inte inne på genus överhuvudtaget. Men efter några gånger började vi känna att det var någonting konstigt men vi kunde inte ta på det var. När vi hade utskrivet alla hundratals sidor, en transkriberad text, blev det tydligt.
Vad var det ni såg?
– Det var väldigt tydligt med de stereotypa bilderna i språket, hur de pratade på olika sätt om kvinnor och män som entreprenörer. Man pratade till exempel mer negativt om kvinnor och mer positivt om män. När man pratade positivt om kvinnor pratad man i väldigt generella ordalag medan man var väldigt specifika när det gällde män på så sätt att man kopplade till den här affärsdrivande informationen.
Kan du ge några konkreta exempel?
– Om det var negativt var det vad kvinnorna inte kunde, att de inte kunde marknaden och så vidare, just de här affärsspecifika grejerna. Men när man pratade om vad män inte kunde hette det att de inte riktigt var på gång.
Hur kan de ha blivit så här?
– Det handlar om strukturerna som finns mycket i samhället, alla bär vi på de här. Det gäller att öppna upp och se vad som händer och hur man tänker. Alla har sina fördomar och sitt sätt att tänka på kring hur det ska vara. Det är viktigt att skapa en medvetenhet och reflektera kring vad man säger och hur man bedömer personer. När man bedömer företag som ska prestera i framtiden så är det väldigt osäkra situationer, de blir ofta att man bedömer personen när man måste ha något att gå på.
Kan de här få några konsekvenser?
– Offentliga skattemedel kan gå till företag som inte har den största potentialen. Det kan även bli ett finansiellt gap kopplat till kvinnors företagande, att man stannar kvar i strukturen kring vem man är. Kvinnor vill bara ha små medel och konsekvensen blir att man aldrig kan växa. Det gäller att hitta rollmodellerna, att det är företagandet man ska se på.