Otryggt att gå ute på stan ensam

Kuriren träffar sju elever som läser tredje året på gymnasiets samhällsvetenskapliga program. De berättar om sin upplevelse av våld i Luleå centrum och vad man kan göra åt det. Sex av dem har sett oprovocerat våld ute på stan och alla har bekanta som har utsatts för våld. De tror att det oprovocerade våldet främst drabbar killar.  ? Det är vanligare att en kille kommer i bråk än en tjej ute på stan, säger Erik Tuneström.  ? Det är inte särskilt macho att mucka med en tjej, säger Moa Höijer. Bråk på väg hem Det är när människor är på väg hem från restauranger och krogar som bråken uppstår.  ? Sent, vid två-tretiden, det är då man börjar höra att folk är mer aggressiva. Tidigare på kvällen är folk bara glada, säger Erik Tuneström. Eleverna är övertygade om att våldet skulle minska om samhället satsade mer resurser på att ta hand om barn och ungdomar. De har sett jämnåriga misslyckas i skolan och ser våldet som ett slags ?missriktad aggression?.  ? En lösning är att inte låta folk ?falla igenom? säger Sofia Landström.  ? En del folk söker ju bråk, är sugna på att slåss. Det är då det blir bråk av smågrejer, säger Adam Tunlind.  ? De är besvikna på samhället och tar ut sin aggressivitet på folk, säger Erik Tuneström. Samhällseleverna har mött fulla 15- och 16-åringar ute på stan. De tycker inte att så unga personer borde vara i stan på kvällarna och frågar sig var föräldrarna är.  ? Många är inne på krogen också, säger Elisabet Drugge. Mer tid med barnen Samhällseleverna tror att föräldrar är mindre med sina barn nu än vad de var förr. De tycker att föräldrar ska tillbringa mer tid med sina barn.  ? Man ska inte ge upp så mycket när man får barn nu. Man ska ha samma liv som innan barnen, säger Mimmi Levander. Elevernas lärare, Johan Lassinantti, ser en samhällsförändring som inneburit mer individualism på olika plan. Han tror att det ökade våldet är en konsekvens av det. Vuxna säger inte till andras barn. Föräldrar vill skapa sitt eget individuella liv och har mindre tid för barnen samtidigt som samhällets resurser minskar och klasserna blir större.  ? Det var inget ovanligt att någon annans förälder tog mig i nacken om jag gjorde något fel när jag bar barn. Samhället uppfostrade barnen tillsammans, men föräldrarna hade huvudansvar, säger Johan Lassinantti. Han beskriver att barnen måste skolas in och både få uppleva och lära sig tolerans och hänsyn.  ? Föräldrar tar det som ett personligt påhopp om en lärare tar upp att det är problem med deras barn, säger Erik Tuneström. Ett sätt att öka tryggheten i Luleå har varit kameraövervakning av centrum. Det tror ele-verna har begränsad effekt.  ? Om du är full och jätteförbannad är inte första tanken ?shit jag är filmad?, säger Erik Tuneström. Poliser i centrum Eleverna ser ibland poliser i -Luleå centrum.  ? När man väl ser dem är det en trygghet, säger Adam Tunlind. Ute i bostadsområdena känner de sig mer trygga än i centrum.  ? Det är fler som ser och hör i ett bostadsområde. De som vaknar då vågar göra något, säger Mimmi Levander. På stan är det alltid någon annan som förväntas göra något. För att ändå känna sig väl till mods när de går hem på helgkvällarna undviker eleverna att dröja sig kvar i stan och passar sin busstid. Att cykla känns bättre än att promenera.  ? Det känns otryggt att gå ute på stan ensam, men inte om man är fler, säger Moa Höijer. Sommaren är en tryggare tid tycker alla elever. Då är det ljust och mer folk ute. Dessutom kan de cykla. ingrid.burman@kuriren.com 0920/375 75

Otryggt att gå ute på stan ensam

De är i 18-årsåldern och vill inte gå ensamma genom centrala Luleå sent på helgnätterna.? Det är mest obehagligt på Smedjegatan och Storgatan. Det är tomt, inga vanliga människor, säger Mimmi Levander.

De är i 18-årsåldern och vill inte gå ensamma genom centrala Luleå sent på helgnätterna.
? Det är mest obehagligt på Smedjegatan och Storgatan. Det är tomt, inga vanliga människor, säger Mimmi Levander.