Oro över nya rutiner
Den nya regeringen satsar mer pengar än den gamla på kvinnostödsverksamhet men frågan är var pengarna kommer att hamna.
- Det finns en risk att vissa kommuner startar egen verksamhet trots att det finns en kvinnojour, säger Eva Engman, Kvinnojouren Iris i Luleå.
- Det finns en risk att vissa kommuner startar egen verksamhet trots att det finns en kvinnojour, säger Eva Engman, Kvinnojouren Iris i Luleå.
Hammarbergh berättade om regeringens olika satsningar, till exempel att det ska finnas fler synliga poliser, att man jobbar med att stävja internetbrottsligheten, så kallad grooming (vuxna som söker sexkontakter med barn via internet), stalking (män som systematiskt förföljer kvinnor) samt barnporr.
Vore befängt
När det gäller de ökade anslaget (totalt 100 miljoner kronor under 2007 och 2008) till våldsutsatta kvinnor är Hammarbergh säker på att kommunerna kommer att slussa en stor del av pengarna vidare till kvinnojourerna.
- Det vore befängt om kommunerna byggde upp en egen kvinnojoursverksamhet när det redan finns en väl fungerande organisation med kunnande och engagemang, säger han.
Från och med i år är det alltså bara kommunerna som får söka pengar till den här sortens verksamhet. Tidigare var det kvinnojourerna som sökte och fick pengarna. Nyordningen oroar kvinnojourerna.
- Det har uppstått diskussioner om en eventuell kommunalisering av kvinnojourerna men kommunen kan inte göra det arbete som jourerna gör. Som tur är har många kommuner insett att jourerna gör ett väldigt bra arbete, säger Ebon Kram.
Samarbete
Några kommunala kvinnojourer vill Kram inte se men däremot tycker hon att det är viktigt med ett samarbete med kommunens socialförvaltningar.
I Norrbotten är det bara Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner som saknar kvinnojourer.
- Läget ser bra ut. I Gällivare har man nyligen startat om för tredje gången och där får man en bra stöttning av kommunen, berättar Eva Engman.
Hon tycker att det är bra att kommunerna fått ett större ansvar för stödet till våldsutsatta kvinnor. I socialtjänstlagen heter det numera att kommunerna ska (förut stod det bör) ge stöd till de här kvinnorna.
- Det här är ett ansvar som kommunerna måste ta men de får inte glömma vilka resurser som finns hos kvinnojourerna.
Hon är lite rädd för att pengarna från regeringen kan slussas till någon annan verksamhet än jourernas.
- I Luleå har vi en bra diskussion med kommunen men i länets andra kommuner vet vi inte riktigt hur man resonerar
Så jobbar vi med nyheter